STOCKHOLM den ;j22 Au .
De på förmiddagen ankomnma utiäsdska postel
medförde tidningar från Paris af d. 42, från Lon:
doa af d. 43, samt från Hamburg af den 4(
dennes.
FRANKRIKE.
Franska kabinettet har nu beslutat sig till at
rappellera Hr dAubigny, emedan af de d. 3 Auz
till det ankomna depescher från Otaheiti, det vi
ser sig, att han låtit onödigtvis mel våld skilj
Hr Priitebard från miska och barn, samt i 6 da:
gar qvarbålla honom i fän;else, i stället att ge
Asst effårda honom och hela familjen från ön
Besutet är meddeladt engelska sändebudet, med
förklaring, att bärtull kommer att inskränka sig
all dea godtgörelse, som franska regeringen i den:
na sak kan och bör gifva den Engetska.
Hr Pritchard beskrifves i franska blad såsom
en äfventyrare. Han skall bafva för 42 år sedan
varit i Fravkrike; i Cen hade han, efter att flera
veckor lefvat friskt på ett värdshus, der han ta-
git in med en vacker kammarjangfru och flera be
tjenter, men begifvit sig af nattetid, utan att li-
qvidera, och lemnmat qvar två söner, som han de:
insatt i skola, hvilsa, i brist på underhåll, hade
måst lemnas till fattigbuset, om icke den men-
niskovänlige skolföreståndaren bisått dem, intill!
dess H- Pritehards slägtingar afhbemtat dem.
På Otabeiti skall insurrektionen varit påtänkt
siltsedan början af Mears månad; men den kom
först tiil ribrott, då engelska krizsångfartyget
Cormorant ankom med gevär och krut. Vid
det då mot fransmännen gjorda anfallet, såg man
en esgalsman föra bifilet öfver infödingarne.
S:dan Pritchard arresterades, bade de andra
engelska missionärerna ogillat invånarnes hand-
Jingssätt och förklarat, att de gålt för långt; men
desse hade svarat, att de hvarken ville veta a!
engelsmän eller fransoser, och ämnade asvära
Eristendomen. Ea gammal prestinna skall hafvs
visat sig på slagtfåltet och uppmanat folket at
ätertaga männernas urgamla tro på landets afgu-
dar, och Jofvat det, att sedan det afssgt sig frem-
lingarnes falska gudar, skulle sjelfständigheten åter-
vinnas.
Ifrån Marocko låta underrättelserna fredligt
Mn anser såsom ett godt tecken, att kejsareo
valt till underhandlare Paschan S.di-Bousselam.
som elitid utmärkt sig för välvilja och modera:
tion, då deremot ministern Sidi-B:udris städse vi-
sat sig vara fransmännens personliga fiende. Äf
ven tror man, att kejsarens resa till Ale:zair, som
blott ligger en och en half dagsresa från Targer.
skett för att underlätta fredsslutet. Prinsen a
Joinville hade sändt Hr Byon för att å franska
sidan uppgöra fredsslutet och engelska generalkon-
sula Hay var qvar hos kejsaren, som han åtföljt
På resan.
Den 7 Augusti ankom ezyptiska ångfartygel
Redsehid till Marseille, med de begge egyptiska
prinsarne Hussein Bey. son af vicekonungen, och
Ahmed Bey, en sonson till Mehemed Ali ocb
son af Ibrahim. De saluterades mejl 24 skot:
från fästet Nicolas. Med dem åtföja 36 unge
män af landets första familjer, som skola uppfo-
stras med prinsarne.
Franska pressen ogillar, och med skäl, den
blodsdom, som man i Neapel verkställt öfver de
i Calabrien landstigne insurgenterna. Ea fransk
tidning säger, att regeringar vinna ingenting på
att förvandla rättvisan i hämnd, och att det o-
nyttigt efter segren utgjutna blodet aldrig varit ep
pant för säkerbeten. Sådana handlingar äro i vår
tid och med våra seder bekiagansvärda anachro-
tvismer.
Konung Ludvig Filips resa till England är upp-
skjuten till Oktober. Tre fartyg, försedda med
telegrafer, skola läggas emellan Calais och Dover,
för att kunna underhålla en snabb kommunika-
tion emellan konungen och ministeren under hans
vistande i Eagland.
Man räknar att på 26 månader, så!edes msj-
katastrofen inräknad, 289 menniskor omkommit
på franska jernvägarne samt 457 blifvit skadade,
SPANIEN.
Hofvet skulle d. 42 uppbryta från Barcellonz
och d 23 inträffa i Madrid. Undersökningarne
angående den sista kompotten bedrifvas med if-
ver; arresteringar fortfara. Det talas mycket om
en minister-förändring och att Martinez de la
Rosa skulle blifva det nya kabinettets president.
Drottningens helsa lärer vara mycket vacklande
och detta förorsakar ganska betänkliga utsigter för
framtiden;
— STORBRITANNIEN.
Parlamentet bar d. 9 dennes blifvit proroge-
radt;-men icke för längre tid än tll d. 5 i nästa
ånad. Orsakerna till denna korta prorogation
anses vara flere: först att dom måste fällas a!