vM9e MS PO Rö
pemligen prestmannen Gottfried Morz, för närva-.
rande icke v e3 i Sverige, så kunde uti ären-.
det ingenting åtgörat; så ingick konsistorium, som !
ansåg sig icke kunna underlåta att fästa behörigt !,
afseende å nödvändigheten att för framtiden före-,
bygsa de oordningar och vådliga föjder, hvilka
genom dylika förseelser, som de öfverklagade vore
alt befa:s, i förnyad skrifvelse till öfverståthållare-
embetet den 3 derpå!öjande December, med hem-
ställan, det måtte pastor Stwudacb, bvilken entigt
öfverståtbållare embetets bref den 43 Maj 1842
vore den egentliga före.tåndaren för församlingen,
och så!edes äfvea för dess pastoralvård ansvarig,.
ställes till ansvar för de med afseende å målare-
mästaren Nilsson begångna olagligheter. Över den-
na skrifvelse hide pastor Studacbs förklaring blif-
vit infordrad, och bade öfverståtbållare-embetet :
den 42 sistlidne Februari densamma till konsisto-,
i
!
s
riun insändt, jemte ezet svar, att, då pastor Stu-;
dech förklarat sig i ejenskap af vicarius apostoli-
cus hörslädes ej vara pligtig att i vidsträcktare
mån befatta sig med det speciella af sjilavården,
inom katolska församlingen, och pastor Morz ännu,
icke vore till Sverige återkommen, så inskränkte
sig öfverståthållare-embetet för närvarande till in- :
sändande af pastor S udachs förklaring, bvarjemte
1
;
öfverståthållare-ambetet upplyste, alt pastoralvår-
den inom katolska församlingen för närvarande är
öfverlåten åt -pastor J. Fortemp: de Warrimont;
kommande hädanefter, vid hvarje skeende förär-
dring inom personalen med bemälde församlings
prestersksp, underrättelse derom att konsistorium,
enligt dess begäran, genom öfverståthållare-embe-
tets försorg meddelas.
Dessa bandlingar, som varit begärda hvilande,l
blefvo nu till bandiöggning företagne, hvarvid Hr!
kyrkoherdea Rothlieb begärde ordet och yttrade:!
Då jag begärt dessa handlingar på bordet hvi-
lande, torde jag ock böra uppgtiva de orsaker, !
som dertill föranledt mig. Jag har fjort det, e-
medan jag anser konsistorium hvarken kuana el-
ler böra låta bero vid en förklaring, hvilken gör
ett så stort och vådligt ingrepp i svenska folkets
rättigheter, som pastor Studachs, HEualigt denna
förklering skulle en katolsk prest, blott ban före-
ter en fullmakt af påfven att hör vara vicarius
apostolicus, kunna obehindradt göra proselyter och
obehindradt utöfva hvilka inflytelser inom luther-
ska församlingen ban behagade, om han endast
sköte framför sig, såsom för åtgärderne ansvarig
någon person af det lägre katolska presterskapet,
hvilken i dag är här, i morgon måhända försvun-
nen till Frankrike eller något annat främmande
land, der någon ansvarstalan ej kan träffa honom. !
Om pastor Studach egdo en sådan rättighet, att
ansvarsfritt i katolska församlingen intaga svenska
edborgare, som sin bekännelse afsagt, u:an att
han derföre behöfde göra reda, utan att han be-
höfde underkasta sig Sveriges lagar, utan att nå-
gon ens känner, hvem som till besagde försam-
ling öfvergått eller ej, så vore all säkerhet för
vår egen kyrka och all ordning inom densamma
störd. Jag känner ingen pastor Studach tillkom-
mande rätt att här göra proselyter; han må åbe-
ropa, huru mycket som helst, sin kyrkas lagar,
så är han dock bär skyldig att iakttaga svensk
Jag. Det är af högsta vigt att en gräns sättes för
slika olagligheter. Jag har af tidningarre nyligen
sett att Hr Fortemps de Warrimont, åt hvilken
enligt pastor Studachs förklaring den egentliga pa-
storalvården inom katolska församlingen nu skall
vara uppdragen, uppgifvits såsom för omkring tre
veckor sedan vistande i Hamburg. Imed!ertid
ansvarar pastor Siudaeh icke för expeditionen,
utfärdar inga betyg; men vet siledes icke hvem
som för tillfället, eller om ens någon inom för-
samlingen utöfvar pastoralvård. Detta är ju det
mest upperbara förhånande af all ordning. Af rät-
tegångshandlingarne rörande målaremästaren Nils-
son inbermtas, att denne och hans hustiu äro ku-
siner. Huruvida imedlertid Kongl. Maj:ts tillstånd
för dem att träda i äktensksp blifvit begärdt,
känner man icke, och anledning torde finnas att
betv.fla det så är. Nilsson är i katolska försam-
lingen upptagen, men qvarstår det oaktadt i Ja-
eobs församlngs kyrkoböcker såsom denna för-
samling tillhörig och ogift; någon anmälan om hans
flyttning bir icke skeit, och ingen skulle kännt
att han upphört att tillhöra densamma, cm han
icke sjelf i tidningarne kungjort sin öfvergång till l
katolska kyrkan. Man vet icke med huru många:
till bemälde församting i hemlighet öfvergångne
ett lika förhållande kan eza rum: men sannolikt
iro de flere. Sålunda fortiar den ena olagligheten
tt följa på den ardra, utan att något ansvar der-
ör finnes. Dessa oordningar måste förebyggas, e-
medan de allt för vådligt ingripa i vår egen pa-
storalvård, för att kunna lemnis opåtalta. Jag
ser mig derföre, otillfredsställd med pastor 5 u-
dachs förklaring, föranlåten att yrka, det konsisto-
rium måtte i förnyad skrifvelse anhålla, ej min-
ire alt pastor Siudach, såsom enligt öfverståthål-
are-embetets skrifvelse den 45 Maj 1842 den e-
sentliga föreståndaren för katolska församlingen,
vilket ock genom uttrycken i hans påfveliga för-
yrdnande: ne Suecis Catbolicis spiritualia pröesi-
lia desint antyde:, må till ansvar för de med
aseende å målarermästaren Nilsson begångna olag-
ligheter befordras, än ock katolska presterskapet
åläxgas alt gerom öfverståthållare-embetet för kon- 4
sistorium uppgilva, hvilka förändringar som irom
katolska församlingen skelt, hvilka personer aflt
vår församling, som under de sednmaste tio årenj:
ill densamma öfvergått eller hädanefter wilja Öf-j:
vergå och när sådant inträffat eller inträffar, samt
a -. Le -. r
Aa AA