der, för att qvarhålla honom. Kejsaren begaf sig til
fots från sitt palats, ätföljd af general Miloradowitsck
och åtskikiga officerare. Med möda lyckades mar
samla några trogna män till kejsarens skyddande. På
att nyttja trupper mot de upproriska soldaterna vå-
gade ingen tänka. Efter en kort öfverläggning fram-
fördes en häst åt kejsaren; denne kastade sig isadeln
och red rakt emot de upproriske regementerne, åt-
följd af sin lilla skara vänner.
Miloradowitsch talade först och påminde soldaterna,
att han fordom fört dem till segern:
— Hören icke de trolösa höfdingar, som förleda
er! ropade han. Lyden er kejsare, som förlåter er!
Detta var hans sista ord. Ett pistolskott från re-
bellernas leder sträckte talaren till jorden. Derpå bör-
jade ett slags fusillade fråninsurgenternas sida. Ni-
colaus, som insåg, att han icke skulle lyckas öfvertala
dem med goda ord;: beslöt nu att använda makten.
En bland de sammansvurne lade an på honom; blo-
det rusade upp åt Kejsarens kinder, och ett rysligt
blodbad, börjadt med natten, slutade först med denna.
Artilleriet, som förblifvit troget, kommenderades fram,
och under hela den förfärliga natten upphörde icke
kulorna att plöja blodiga fåror i massan af de sam-
mansvurna. Tusentals offer betalade på detta sätt
med sina lif ett företag, illa: öfverlagdt, omoget, och
som till slut utföll gynnsamt för makten.
Resultatet af undersöknings-kommissionens verksam-
het har, tillika med innehållet af domarne, blifvit of-
fentliggjordt af åtskilliga blad. Man ser deraf, att, i
enlighet med en uråldrig barbarisk lag, fem af de
förnämsta insurgenterna dömdes till stympning. Cza-
ren skänkte dem förskoning för qvalifikationen i döds-
straffet; men de måste dö i galgen. Detta vanärande
straff, tillämpadt på krigare, tagna med vapen i hand
och hvilka som en sista nåd anhöllo att blifva fusil-
lerade, gjorde ett obehagligt intryck i hela Ryssland,
och minnet deraf skall icke så snart utplånas. En
mängd andra blefvo dömda till landsflykt af stränga-
ste art, att arbeta i Siberiens grufvor. Alla tillhörde
de förnämsta familjerna, hvilka aldrig skola förlåta
kejsaren denna hans grymma hämnd. Under sjelfva
utförandet af dessa strafidomar inträlfade derjemte
vissa händelser af egen art, hvilka blott fördubblade
de öfvervunnas qväfda hämndkänsla. Man berättar,
att bödeln icke förstod sig på att exeqvera offren ; han
saknade skicklighet eller lycka. De dömda voro in-
svepta i långa gråa kappor, hvilkas kapuchoner höljde
hufvudet; bödeln drog icke repet nog hårdt åt, sna-
ran halkade öfver det tjocka klädet, och två bland de
olyckliga föllo samt skadade sig svårt. Ryleef, en af
dem, steg upp och sade till sin olyckskamrat:
— Broder, hvad skall man kunna vänta sig af en
styrelse, hvars okunnighet och barbari äro sådana, att
man icke ens förstår ordentligt hänga en menniska?
— Jag, svarade den andre, kunde aldrig vänta mig
att bli hängd två gånger... :
Processen mot de SAG ansvurne fördes med energi
och utan skonsamhet. Senaten erböll detta uppdrag;
men kejsar Nicolaus täcktes sjelf öfvertaga rollen af
rTansaknings-domare, ledde undersökningen mot de an-
klagade och framställde till deras besvarande frågor,
som kunnat hedra en polismästare. Flera dagar och
nätter användes till dessa förberedande göromål.
Furst Trubetzkoi, som skulle vara resningens chef,
men i sjelfva verket icke var annat än en helt van-
lig lycksökare, förlorade allt sitt mod, när han såg
straffet nalkas, begärde en audiens hos Czaren, hvil-
ken han lofvade meddela vigtiga upplysningar, och
släpade sig på begge sina knän fram till den, hvil-
ken han haft för afsigt att afsätta och lönnmörda.
Hen erböll nåd till lifvet, men :dömdes till grufarbete
i Siberien.
Så blöf insurrektionen besegrad, men visst icke in-
surgenterna. Från dagen efter nederlaget var sam-
bandet mellan de heterogena elementer, som för ett
ögonblick koaliserat sig mot thronen, visserligen upp-
löst; men hvarenda medlem af denna koalition fort-
for att i hemlighet uppgöra förslager, fortfor med sitt .
hämndbegär eller sitt ht. De hemliga sällskaperna
i Ryssland och Polen-fingo från denna tid talrika ut-
greningar. Längre fram ser man några chefer för
konspirationen 48235 görå cheferna för Polska revolu-
tionen, furst ÅA. J och grefve Peter M, anbu-
det att utrota hela den kejserliga familjen, allt såsom
en försoning för alla de brott, den Ryska politiken
begått emot Polen. Detta anbud mottogs icke; men
det bevisar icke desto mindre, att i Ryssland ännu i
denna stund finnes ett liberalt och exalteradt parti.
En annan beståndsdel i sammansvärjningen utgjordes
af den afundsjuka adeln, hvilken --genom uppfostran
och börd hängde fast vid alla de gamla Moskovitiska
iderna. Denna del af -adeln hyser, tvärt emot de
liberala, det vildaste hat till Polen, och Nicolaus,
som önskade att man :skulle glömma det utgjutna blo-
det och i sin ordning beherrskades af de år 48235 be-
segrade, tvekade icke att gifva en pant af sin under-
gifvenhet för det Moskovitiska partiet dermed, att
han krossade Polen. Alla motståndare till detta o-
bevekliga parti hafva i sin ordning uppväckt miss-
tankar hes adeln, följaktligen äfven hos den krönta
slaf, denna adel håller under sitt ok. Diebitsch, upp-
fostrad i en Preussisk -militärskola och Schlesier iill
börden, ville mot det insurgerade Polen gå mildran-
de och lugnande till väga; ban dog i tid. Constanr-
Lin sjelf, hviken såsom sitt verk ansåg den vackra
Polska armeen, som för densamma hyste en fåders
känslor och med en illa förställd stolthet åskådade
less tappra strider mot Ryssarne,: Constantin dog
;ckså helt plötsligt af Asiatiska choleran, denna sjuk-
iom, som ännu i dag, så väl till symptomer som or-
aker, är ett föremål för tvister och osäkerhet.
I Moskau, långt ifrån Czarens ögon, sammansmi-
las nästan oupphörligt den Ryska högadelns intriger.
Tär befinner si, sjelfva.kärnan. af de missnöjda, och
rån denna utgå beständigt förlägenheter för regenten,
ippenbara tilltag eller: nemliga stämplingar. Man
kulle kunna säga, att Polens krossande är ett ofant-
igt fel, på samma gång det är ctt slående bevis för
len inflytelse, adeln utöfvar öfver alla Ryssars sjelf-
rerrskare.
— eve KA fa PA JL
Fr OÖ BD - FA