STOCKHOLM den 8 Juli. De på förmiddagen ankomna utländska poste medförde tidningar från Paris och London af der 28 Juni, samt från Hamburg af den 2 dennes. Flera tidniogar omtala att husvisitationer sked! hos några af de förnämsta legitimister, och nämn: prins Gaston de Montmorency, samt -:hertiger a Escars. Åtgärden har varit framkallad af underrättelser från Wien och Görz. Man tror nemligen att legitimisterna, med anledning af hertigen: af Angoume död, inlåtit sig i en sammansvärjning. Hr de Lespioois och fyra andra personer äro arresterade; men det påstås att endast högst oskyldiga papper anträffats vid visitationerna. Ho: br Cherbounier de la Guesnerie skall man funnit en hel hop byster och gravyrer, föreställande hertigen af Bordeaux. Prinsen af Joinville afseglade den 23 Juni från Toulon. Hans division består af linieskeppen Suffren, Jemappes och Triton, fregatten Belle Pou!e, åpgfregatterna Armodie och Pluton samt ångfartygen Phare och Rubis. Landstigningstruppernas styrka är icke så stor, som förut uppgilvits, utan utgör blott 41200 man. Den stora industriexpositionen skulle slutas d. 50 sist, men har på begäran af en hop fabrikanrer blifvit förlängd till den 5 dennes. Utdelningen af medalierna åt dem som bidragit till expositionen, kommer att ske vid Julifesten, och anz. dennas högtidlighållande bar pärskammaren nu instämt i deputeradekammarens beslut. I Paris omtalades att konungen af Sardinien äfven afsändt en flotille, som skulle observera Marockanska kusten. Deputeradekammaren har beviljat anslagen till je nvägarna emellan Paris och Lyon, Tours och Nantes samt Paris och Rennes. Diskussionen angående den s. k. norra jernvägslinien var börjad, men äpnu vid postens afgång bade icke votering företagits. Legitimisterna hafva i S:t Leu upprest ett stort monument åt Condeerne. som under ett störtregn invigdes den 27 Juni. Ibland närvarande notabiliteter såg man hr de Chateaubriand och Montalembert. Hr Mathieu, skeppskapten af första klassen, har blifvit guvernör på Martinique; den förre guver-! nören, kooire-amiralen du Val dAilly har begärt att få itervända till hemmet. SPANIEN. Den 20 Juni afreste ministrarne till Barcelona; man trodde att bhofvet den 4 Juli skulle återvända till Madrid. Ministeren hade blifvit underrättad om en tilltänkt insurrektion i Burgo di Osma, åsyftande att uppsätta på thronen prinsen af Asturien, under namn af Carl VI, sedan han förmälts med drottning Isabella. Bref från Sevilla omtala, att en vidt utgrenad sammansvärjniag kommit till utbrott derstädes. I Ofver Frankrike deremot berättas, att enkedrottning Christina arbetar uppå att få adeln och presterskapet till att ansluta sig till en tillärnad revolution, åsyftande att åter införa enväldet. Ministrarne Mon och Pidal skulle, i anledning häraf, hafva förklarat sig lemna sina platser, om bemödandena fortfara. Hela berättelsen låter dock bra osannolik, men ryktet skall hafva föranledt mycken oro i Madrid efter ministrarnes afresa. Man befarade ock, att det kunde komma att hafva inflytelse på transaktionerna emellan regeringen och S:t Ferdinands-banken, och då stå ministrarne snart blottade för de dagliga statsutgifterna. STORBRITANNIEN. I Portsmouth utrustas en eskader, som kommer att afgå till Marockaaska kusten. Lord Hustesbury lärer vara bestämd till grefve de Greys efterträdare, såsom vice konung i Irland. Tidningarne taga det åtminstone för en a gjord sak, eburu utnämningen ej ännu är officiel. Hr Villiers, den oförtrutne kämpen emot spannmålslagarne, har äfven i år trädt i Underhuset med sin vanliga motiop, om afskaffande af spanmålstullen. Den föll naturligtvis, med en pluralitet af 204 röster? Billen rörande sockertullen har nu erhållit tredje läsningen i Underhuset. ij . Ministrarne hafva slitit ondt i Underbuset, i anledning af klagomål, att ett bref blifvit öppnadt på posten, för att favorisera ett främmande kabinetts nyhetslystnad i spionväg. En ledamot, hr Dinecombe, ämnar yrka undersökning huru det kan förhålla sig med de s. k. hemliga rummen i postverkets lokal. TYSKLAND.