fruntimmer med
Hon har seit bättre dagarn,
f vem kunde nu tro att
var den tilbedda baldrott-
Ått bon vid sitt inträde i
allas ögon på parter-
om: der
en korg p? ar .
sade grn suekant
bon för tju:u
ningen i all
logen kunde
t
till
ren? Men : sn förstånd och dygd, är en
beklagansv
Vagnen ! ur och spisade
frukost i t: vän tog mig un-
der armen ssbeskrifne in-
hägnad vid på gräsbänken
och han ber
När vi s jag — som du väl
minns — examen med
största he: örsta år full-
bordat miv: kan kalla dem,
bg ärfd förmö-
eta för mitt
när jag, så-om
genhet, egenil
uppehälle. : ännu är, alltid
munter, ai 3 d til kropp och själ, Jag
hade följa! tligen ett rörligt hjerts; scen hade hit-
intills vetat att hålla det i lydnad. Nu deremot
tyckte jag 1id vara att se mig om efter en del-
tagerska i 2! min lyck t —- Dot var godt
om flickor — alldeles f ga — hvem skulle
jag utkore? Mu bjerta hade ej ro att fästa sig
vid en ends; det flög som en fjäderboll från den
ena till den sadra — jag förargade mig riktigt
öfver, att ias ej på allvar blef kär, likväl var det
goda tillfä len dertili.
Det var på den första vinterbalen i Harmoni-
ska sällskapet, som en nyss utsprucken skönhet
framträdde, !:5som miånan bland stjernorna, och
drog en krets af beundrare omkring sig, lika så