belåtne med den redbarhet i karakteren, den sam: vetsgramnhet och nit, hvarmed de tullgjort sins åligganden, ätt det är allt skäl, att, ånyo skänka dem sitt förtroende. Men detta är redan lika bekant för hvar och en af borgerskapet sjelf, som för oss eller någon annan, och hade således varit öfverflödigt att omtala. Hvad åter de personer beträffar, som nu för första gången kunna komma i fråga, så hade mången kanske skolat anse det mindre grannlaga, om vi hade lånat oss till några speciella rekommendationer eiler opinionsyttriogsr, vare sig för eller emot den ene eller andre, der skälen till sådana icke varit att hemta ur föregående offentliga handlingar. Dessutom bafva, inom några klässer, partier icke sknats för olika kandidater, och en inblandning tån tidningarnes sida skulle undef sådant förhållande måhända endast ökat spänningen och tolkats såsom ett begär till obehörig inverkan från tidningspressens sida, helst vi nyligen sett, att det aldrig feias personer, som i det fallet söka uttyda allt till det värsta. Nu deremot hafva de flesta redan tagit sitt parti till det förestående valet, fritt från all inblandning, och någon sådan beskyllning som den nyss anförda kan icke göras emot pressen, helst då ibland några klasser elektorsvalen redan äro förrättade, så att resultatet kan anses nästan gifvet. Vi kunna derföre också nu, utan att det minsta fela mot grannlagenheten, anföra hvad men anser såsom det ungefärligen förmodade resultatet, emedan allmänhetens intresse säkert är spändt på utgången Vi upptaga derföre personerne i den ordning, vi hört dem mest nämnas, såsom varande 1 fråga. Bland magistraten till dess 3 riksdagsmän: Hr borgmästaren Holm, Hr rådmannen Gråå, Hr lagmannen Björck, rådmännen Almaren och Eklund. Brand grossbandelssocieteten (42 elektorer och 2 riksdåsgsmän): Hrr Schartau och Anders Berg anses bär utan tvifvel blifva valde, så vida icke en tillfällig bearbetning skulle. vid elektörsvalet förändra den majoritet, som börsen hittills under många år vid dylika tillfällen utvisat, och så vida ieke en del af de röstande skulle försumma at! inställa sig. Bland fabrikörerne, med 6 elekto:er och 4 riksdaysman: Hr tobaksfabrikören Ljunglöf eller Hr sidenfabrikören Almgren. (Den sednare står som bekant är i serce!es nära förhållande till Hr Jobansson, f. d. utgilvaren af Argus). Bland minutbandiarne (42 elektorer och 4 riksdagsmen). Kryddkrambanglaren Brinck nämnes förnämligast. Hans återväljande lärer dock isynnerhet under detta året, enligt hvad det berättas, motarbetats af ett mindre kotteri, i anledning af bans onförande blabd stadens femtio äldste i frågan om löneanslag åt borgerskapets militärbefälhalvare, och i händelse denna bearbetning lyckas, torde valet komma att falla på Hr viktualiebandlaren Wedberg. Hr Brinck emottog för öfrigt, som bekant är, efter sista riksdagen de mest ojäfaktiga bevis på sina kamraters och kommittenters tillfredsställelse. Biand bandtverkarne (20 eiektorer och 3 riksagsmän); Hr målarmästaren Gustafsson, Hr gelbgjutareåldermanoen Boström, Hr garfvareåldermannen Westin, och Hr sockerbagaråldermannen Sjögren, äfvensom vi hört nämnas Hr skräddareåidermannen Spångberg och Hr snickareåldermanaen Lundelius. Enligt hvad vi hört, skall dock Hr Boström förklarat sig föga benögen att emottaga riksdagsmannabefattningen i anseende till enskilda göromål; men, med den allmänna tanke vi hört om den aktning Hr Boström atnjuter, och att hans val skulle anses nästan gifvet, 1 fall han ej nekar emoltåga förtroendet, bör men hoppas, att detta sistnämnda rykte är förhastadt. Ebvad nu än de underrättelser vi bär återgifvit, äro fullkomligt noggranna eller icke — och det kan icke nekas, att burgerskapet bland de ny-snämnda personerne eger ett val af utmärkt beder!ige och aktningsvärde representanter — så kan man uten tvifvel vara förvissad, att hvar och en inser morgondagens stora betydelse. Särskildt kan man vid detta tillfälle icke undgå att erinra sig, att för 40 år sedan samtlige ledamöterne af Stockholms börs, blott med undantag af 6 eller 7, jemte en högst betydlig mängd i öfrigt af de mest ansedde handlande, fabrikanter och handtverkare, till ett sammanräknadt antal af nära 300, undertecknade en petition om afskaffande af den nuvarande ståndsfördelningen i vårt representationassätt och yttrade sin önskan om införandet af ett annat, enligt hvilket hv:rje fullmyndig och sjeltberoende svensk man måtte kunna välja och