-loch vi skola hoppas, att chefen för korpsen äfven ska
si visa oss deltagande uti allt hvad som syftar att
1 jett lagligt och sansadt sätt upprätthålla corpsens rä
och bästa. .
Ea och hvar af oss eger tyvärr den nedslående kär
nedomen, att landtmäteri-corpsen är i yttersta beh
af många nödiga förändringar, så väl uti dess instrul!
tion, som i flera öfrige nu för densamma gällande få
reskrifter, ehuru det likväl torde finnas en eller ar
nan, som säger sig ej känna dessa behbof. Säkert :
likväl, att sådana män icke stå uti de lönlösas moc
fällda led.
Staten skall ej kunna förneka, att den skördat frul
uten al corpsens mödor; att man gjort stora fordring
. lanspråk gällande på den, och att man bårdt beskattc
I dess -arbetskrafter, synnerligast derigenom, att ma
velat fullkomna geografiska charte-verket, till stor d:
Man har dragit fördel af ungdomskrafterna, me
Iglömt att gifva ålderdomen något allmänt vederla
I derför. I sanning en smärtsam tanka, att en hel em
Tbetsmannapersonal blifvit liksom stjufmoderligt lemna
endast åt slumpen af en tillfällig — icke hel, uta
Iblott halfårs bergning.
Här fordras således ett oförställdt språk, en gemen
sam kraft i tanka och handling, för att vid nästa riks
möte kunna ådagalägga inför Konung och Stände
verkligheten af den hedersskuld, hvaruti fäderneslan
det tyckes häfta till den lönlösa landtmäteri-persona
len, för hvad den i sin mån bidragit till ett ordnad
åkerbruk och till landets uppodling. Corpsen är o
vedersägligea i största behof af en annan organisatio:
än den närvarande, så framt den ej af sig sjelf för
eller sednare skall sönderfalla; ty vill och kan ej sta
ten löna oss i likhet med andra underordnade em
betsmän, såsom i de flesta andra europeiska state
sker, må den då ej antaga oss såsom sådana. De
ligger ett obestridligt förnärmande emot sig sjelf si
väl i enskilda som allmänna lifvet, att antaga i tjens
och gagna den som man ej vill löna och föda annor
lunda, än genom tillfälliga bidrag. Sorgligast fram
ställer sig likväl närvarande förhållanden för den son
är familjefader, vid betraktandet så väl af göromålen:
ärliga aftagande, synnerligast i de mera odlingsbar
provinserna, som (äfven med antagande af lyckligast
fallet, att ega arbetsförtjenst) af det förhållandet, at
dels icke kunna och dels icke tillåtas utöfva sitt em.
bete (åtminstone i de norra delarne af riket), mer:
än fem månader på året, enär den öfriga tiden, så
som vinter, vår och efterhöst är olämplig för de yttre
göromålens fortgång, och skördetiden förbehållen hvarjt
jordegare, såsom frihetstid derifrån. Vi böra derfört
nu handla, i förtröstan på Konungens landsfaderliga
huldhet och Ständernas deltagande för afbjelpandet a
vår bekymmersamma ställning i samhället, sedan v
först hafva utvecklat skälen för de rättigheter, vi nöd:
gas begära.
Till alla de kamrater inom riket, som allvarlig
vilja göra någon uppoffring för befrämjandet af corp
sens väl och förbättrade vilkor, vågar jag derföre, un
der hopp att icke äldre och mera upplysta ka ..rate
må anse sig härigenom förnärmade, föreslå ett sam.
manträde uti Stockholms stad, till hvilket samteligc
landtmätare i hela riket genom ombud med en frår
hvarje län skulle tillstädeskomma. Länsombuden torde
ofördröjligen böra väljas vid sammanträde inom hvarjt
läv, hvartill. Herrar förste landtmätare eller någon an-
nan af corpsen inom länet, som allvarligt intresserar
sig för saken, torde ombesörja kallelsen. Det är san-
nolikt, att sakens vigt skall så allmänt inses, att resa
och omkostnader för hvarje lävs ombud lärer villigt
bestridas af länets hela landtmäteri-personal, efter re-
partition, och vistandet i Stockholm bör ej behöfva
beräknas till mer än en månad. Oaktadt alla de svå-
righeter, som möta för att så tidigt på hösten sam-
manträda, synes det likväl efter Rikets Ständers nu
skedda sammankallande icke kunna utsättas sednare
än till den 4 Augusti detta år, då alla ombuden bor-
de vara här; och skall, i sådant fall, underrättelse om
lokalen för sammanträdet erhålla8 vid ankomsten till
Stockholm af vaktmästaren i general-landtmäteri-kon-
toret.
Syftemålet med detta sammanträde vore att i första
rummet uppfatta en sann skildring af corpsens nuva-
rande ställning, jemte underdånigt förslag om erhål-
lande af någon garanti för en måttlig årlig lönein-
komst, i den mån staters tillgångar sådant kunde
medgilva: dernäst att sammanjemka äsigterna och fram-
ställa i sin helhet behofvet af flera nödiga förändrin-
gar uti, såväl Kongl. Maj:ts nådiga skitesstadga, som
dess instruktion och taxa för landtmätarne i riket,
jemte öfriga föreskrifter för corpsen, så att tjenste-
utöfningen blefve understödd genom antagande af
hvad erfarenheten under praktiken visat ändamålsen-
ligt, samt genom uteslutande eller förändring af hvad
som i mer eller mindre grad funnits oförenligt med tidens
fordringar, lokalförhållanden, och den åsyftade allmänna
belåtenheten; hvilket billiga kraf ej gäller corpsens
väl allena. Nej! det gäller äfvea statens, det gäller
ernåendet af den jemnvigt i rättigheter och pligter,
hvarförutan staten icke uppfyller sin bestämmelse, att
vara lika huld och rättvis emot en hvar.
Sedan slutligen allt hvad som vid det ifrågavarande
sammanträdet vore öfverenskommet i enlighet med
praktiska mäns fleråriga erfarenhet, hunnit ordnas till
en underdånig petition, skulle samtelige under sam-
manträdet närvarande landtmätare begära tillstånd
alt genom deputation, deri alla deltoge, lå nedlägga
TR
yn ERE
renublikens förnämsta MDatricier. invända mVyn-