kerne (hos detta sistnämnde dock endast af derva-
rande privat-banks sedlar); och stadgas för denna in-
lösen en för alla privat-banks-sedlar gemensam pre-
scriptionstid af 3 till högst 5 år. Hvad som intill
berörde tids utgång ej inkommer, förlorar all rätt till
betalning och blir i sådan händelse privat-bankens
viost, förbehållen dess redan grundade reserv-fond
till uppkommande framtida förlusters betäckande.
Anm. Då uppsändandet till Riksbanken af bvad som
i orterne inflyter sker till en början hvarje postdag
och sedermera för vecka eller månad, blifva några
större förskott för denpa inlösen sannolikt icke be
höflige och torde till en del kunna lemnas af privat-
bankens egne kassor.
Hvad sålunda inlöses debiteras privat-banken såsom
lemnadt kreditiv, för hvilket i mån det öfverstiger
värdet i 428 sk. per silfver-riksdaler af det inbetalta
sifver-kapita!et, privat-banken till Riksbanken erläg-
ger ränta efter 3 procent om året, derom liqvid upp-
göres vid hvarje års slut; dock att räntan beräknas
icke efter dag utan för månad eller vecka.
Anm. Skillnad i räntebelopp, som derigerom kan
uppkomma, torde icke blifva större än som motsya-
ras af lättnaden i arbetet.
Sedan inlösen af privatbankens alla utelöpande sed-
lar på sådant sätt försiggåt:, utbetalar Riks-banken,
vid prescriptionstidens utgång, hvad som möjligen
ännu kan återstå af hela det kreditiv, hvartill pri-
vat-banken, på grund af reglemente och afgifne sä-
kerhetshanalingar, är berättigadt; men som privat-
banken redan från ssdelinlösningens början är i be-
sittning af alla de förmåner kreditivets fulla begag-
nande medför och sålunda komme att göra en direkt
vinst på sedlarnes fördröjda inlösen, skall denna vinst
— motsvarande skillnaden i ränta som derunder till
riksbanken erlägges och det belopp hvartill denna rän-
ta uppgår när hela kreditivet är uttaget — likaledes
tillfolia den förut omnämnde reserv-fonden.
För erbållna kreditivet blifva Privatbankens aktie-
ägare Riksbanken solidariskt ansvarige.
Skulle framdeles någon del af kreditivet för längre
tid blifva i utlåningen obegagnadt, kan detsamma, i
sådan händelse, åter få insättas i Riksbanken och Pri-
vatbanken derigenom undvika att under tiden derå
erlägga ränta. De assignationer, som komma att be-
gagnas för dessa medels återuttagande, blifva lika för
alla Privatbanker med skiljaktighet endast till namn
ä den Privatbank, som dem ntfärdar, och de personers,
hvilka dem underteckna. Blanketterne dertill lydande
blott å valörerne 100 och 459 Rdr utlemnas från Riks-
banken.
Utlåningen besörjes af Privatbanksdirektionerne till-
sammans med Riksbankens der avställda ombud, hvars
aflöning Riksbanken bekostar; men alla öfriga förvalt-
nipgsomkostnader bestridas af Privatbankerne sjelfva.
Afdelningskontoren komma med vidtagande af derra
förändring att upphöra.
Anm. De alltför talrika diskontkontoren med der-
af lättade utvägar till skuldsättning ästadkomma
i ett fattigt land, efter hvad erfarenheten redan
visat, mer skada än fromma.
Till kassakistan, hvari hypotheken för kreditivet
förvaras, har Riksbankens ombud en nyckel och utö:-
var vid öfverläggningar inom direktionen veto i afse-
ende å dylikt hypotheks antagande, intill dess frågan
derom, åtföljd af direktionens förklaring, hunnit af
Riksbanksstyrelsen pröfvas och afgöras. Samma ombud
förvarar ock under sin värd en afskrift af hvarje dy-
lik säkerhetshandling till lättnad vid bevakningen och
undvikande behof af ständig tillgång till originalen.
I de årliga revisionerne deltager äfven ett riksban-
kens ombud, hvars dagtraktamente, under förrättnin-
gens pågång, Privatbanken bekostar; och kan tiden
för dessa revisigner så bestämmas, att detta ombud,
under ep och samma resa, blefve i tillfälle deltaga i
revisionen af flere serskilda Privatbanker.
Till närmare förtydligande och säsom tillämpning af
detta nu anförda, tänka vi oss en Privatbank med ett
tecknadt aktiekapital af en million Rdr bko, inom
hvilket omfång den önskar kunna med riksmynt fort-
sätta dess rörelse. Förhållandet blefve då följande:
Anskaffadt och till Riksban-
ken aflemnadt silfver, Rdr
4150,000 Sp. motsvarande å
128 sk. per Silfver-Rdr . . Bko Rdr 400,000: —
Säkerhetshandlingar ställde för
återstående . . . . . . 600,000: —
Riksbanken öfvertager härföre inlösen af Privatban-
kens alla utelöpande sedlar till belopp af en million
Rdr bko, emot erhållande ränta å 3 procent för hvad
deraf öfverstiger förstnämnde 400,000 Rdr.
Antagande att samtlige förvaltnings-omkostnader,
hvilka, efter sedelutgifningens såväl som afdelnings-
kontorens upphörande, böra blifva betydligt lägre än
hittills, fullt ersättas af den bögre vinst, som hemtas
från de vanliga diskontvilkoren af räntans erläggande
på förhand, samt straffräntan, äfvensom af resery-fon-
dens och årsviostens användande i utlåningen, upp-
och afskrifningen m. m.; beräknas nämnde million
Rdr bko använd i Privatbankens utlåning gifva en be-
hållen vinst af 5 ?, för år med . . Bko Rår 30,000.
derifrån dock afgår 3 proc. ränta
till Riksbanken för 600,060 Rdr - 48,000.
hvarefter säsom Privatbankens egen
behällna vinst återstår. . . . . . Bko Rdr 32.000.
eller 8 procent å kontant inbetalta 430,090 Rar Sp.
400,000 Rdr bko efter realisationsgrund; en vinst,
visserligen mindre än den privatbankerne hittills er-
hållit, men ändock tillräckligt stor, för att uppmuntra
till rörelsens fortsättande, äfven om en eller annan at
nuvarande aktieägare skulle utur bolaget utgå och
derigenom rum komma att lemnas för avdras inträde
i stället.
Slutligen och till betäckonde af möjligen uppkom-
mande förluster, hvilka, om utlåningen med nödig
varsamhet handhbafves, böra för framtiden blilva än
färre än hittills, anse vi den bildade reserv-fonden
tillräcklig.
Följderno af nu framställda förslag blefve sålunda:
4) ökandet af Riksbankens silfverfond;
2) allmänna rörelsekapitalets förökande med ett verk-
ligt mynt;
3) en betydlig räntevinst för Riksbanken;
4) Privatbankssceilarnes upphörande;
5) Privatbanks-rörelseoes närmare begränsning: samt