och mer lät känna sig. Hon insåg ganska riktigt,
att alla dessa reformer hänga tillsammans genom
en grundsats — likhetens — och att hvarje fots-
bred mark, som reformpartiet vinner, gör det
privilegierade partiets ställning mindre säker. Der-
före hellre intet, än något; ty detta något leder
till allt. Här var samma fina instinkt ledande,
som gjorde den bekante österrikiske ministern,
grefve Stadion, så obenägen att lemna de borger-
liga elementerne tillträde till de högre statsem-
betena. Nej, nej, en parveny vill ännu längre
framl Adeln, såsom kast, har i Sverge intet
skäl att medverka till en förändring af det be-
ståndande. Ganska talrik (man räknar 15300 fa-
miljer) bekläder den de vigtigaste och indrägtiga-
:ste plaserna i civilförvaltningen, inom kyrkan,
flottan och landtarmåen; härigenom får den åter
tillfälle att utbilda sig framför andra samhälls-
klasser, och isynnerhet på riksdagarne, der hvarje
familj äger säte och stämma, göra sitt inflytande
gällande till regeringens förmån emot de reform-
lystna bönderna och hos de vacklande borgrarne.
Och att, detta oaktadt, vid riksdagen 4840 op-
Positionen, hvilken vuxit från den ena riksdagen
till den andra, till och med några gånger på Rid-
darbuset tillkämpade sig majoriteten, är ett tänk-
värdt bevis på huru behofvet af reformer icke
mera kan emotstås ens af dem, hvilka åtminsto-
ne för närvarande genom desamma hotas med de
skänbaraste förluster.
Men i sjelfva verket kan man också icke be-
trakta ställningar och förhållanden i Sverige, utan
att erkänna att högst ingripande förbättringar äro
af behofvet oeftergifligen påkallade. I första rum-
met kommer folkrepresentationen, hvars oform-
lighet sticker i ögonen. Fyra kamrar, bestående
af adel, prester, borgare och bönder, af hvilka
hvar och en med sitt veto kan förhindra de nöd-
vändigaste förbättringar i grundlagarne, af hvilka
hvar och en bar till sitt synnerligaste mål att
upprätthålla sin kasts enskilda intresse emot de
öfrigas, under det en mängd medborgare alldeles
icke äro representerade, — en representation,
hvars förbandlingar, till och med om den anda,
som lifvade den, hos alla vore den bästa, redan
i sjelfva sakens natur äro i hög grad slöpande
och jemförelsevis utan resultater, och hvilken der-
före också aldrig hvarken åstadkommit något u!-
märkt eller förhindrat något skadligt. En sådan
representation kan omöjligen mer ega bestånd in-
för en mera utbredå politisk odling, som länge-
sedan insett och yrkat ett enklare, teoretiskt rik-
tigare och praktiskt brukbarare system.
Samma menliga inflytanden, som denna politi-
ska skråförfattning förer med sig i det högre stats-
lifvet, göra sig äfven gällande i nationalekono-
mien genom skråväsendet, som är ganska långt ut-
sträckt och af betydligt inflytande. Ingen hbandt-
verkare på landet får arbeta för staden, intet skrå
för sina egna arbeten förfärdiga ens det ringaste
tillbehör, hvars tillverkning ligger inom ett annat
skrås gebit. Derföre äro industriens alster dyra
oeh dåliga, och det förefaller såsom om Sieyes
haft detta förhållande för ögonen, då han utropar:
Eh, ne connait-on pas les effels du monopole?
Sil decourage ceux qwil ecarte, ne sait on pas,
qwil rend moins habiles ceux qwil favorise? Ne
sait-on pas, que lout ouvrage, dont on eloigne la
libre concurrence, sera fait plus cherement et plus
mal?, Handeln förlamas af öfverdrifna tullafgif-
ter, hvilka tillika fördyra lefnadsbehofven i det
utomdess fattiga landet. Ytterligare står massan
af löntagande tjenstemän i det största missförhål-
lande till embetenas nytta, och dyrheten af hela
statsförvaltningen har med -skäl blifvit ett före-
mål för en oupphörlig klagan. Likaså den ståen-
de härens förökande och underhållet af en linie-
flotta af 10 tredäckare och 8 fregatter. Båda dessa
inrättningar kunna väl bidraga till lyxen, men ko-
sta betydligt (4844 kostade armcöen 3 millioner
och linieflottan 2 millioner riksdaler) och stå, i
brukbarbet, betydligen efter beväringen och skär-
gårdsflottan. Efter det matrosrika. Finlands för-
lust kan Sverge icke mer våga något öppet sjö-
slag emot den tredubbelt starkare ryska flottan,
och endast genom den store amiralen Ebrensvärds
skapelse, skärgårdsflottan, kan det betäcka sina ku-
ster. Civil- och kriminal!agstiftningen har sedan
århundraden nästan icke gjort några framsteg. Li-
kaledes befinner sig undervisningsverket i dåligt
skick; ty om oskså nästan hvar och en kan läsa
och skrifva, så äro likväl de högre läroverken då-
liga, och isynnerhet stå universiteten ännu nästan
på samma punkt, som för flere hundrade år se-
dan, och !emwa — då icke enskild flit på något
utmärktare sätt kommer dem till bjelp, — en-
dast högst sällan vetenskapligt bildade hufvuden,
såsom våra tyska bögskolor.
Med det sedan mer än. 30 år konseqvent ge-
nomförda motståndet emot alia väsendtiiga förän-