jag icke aktar nödigt belasta protokollet. Den Kongl resolutionen af den 5 December 4734 kan så mycke mindre innebära ett hinder för hans utnämnande som det då äfven skulle förhindra utnämningen a! Kongl. hofpredikanten Angeldorff, hvilken, på grund af sitt ovanligt höga pastoralexamens-betyg, är berättigad till befordran inom A:sta klassens pastorater lika snart som Almqvist, äfven om ban icke eger tjeasteår, att till högre siffsa åberopa. Dessutom har Almqvist. under bela sin tjerstgöring såsom bat.-pred., varit alldeles lönlös, och är för närvarande bland så Dbeskaffade regementsprester en af de äldste till tjenståldern. Han är obefordrad; och utom det att han är promotus magister, är han af H. H. erksbiskopen så väl vitsordad för den befattning, han innehade under sista riksmöte inom Presteståndets kansli, der han ådagalade en hedrande skicklighet, att jag anser honom äfven med sitt en half grad lägre betyg i kyrkolagfarenheten vara jemväl i praktiskt hänseende så bekant med konsistorial-göromål, att han, på grund af nämnde talemans betyg, på hvilket jag buvudsakligast stöder min utnämning, kan anses fullt qvalificerad ti!l den sökta tjensten. Den man, som lemnat tjenster, hade icke förtjensten af ett laudatur i kyrkolagfarenheten, men han var det oaktadt fullt skicklig och praktiskt duglig; och då Almqvist bar H. H. erkebiskopens betyg, såsom ett plus till sitt approbatur cum laude, kan jag icke sätta honom nedarom tit. Angeldorff, hvars författareförmåga gjort sig känd på ett het annat område än det konsistoriella; och på grund häraf, samt då jag, lika med Hr kyrkoherden RBohtlieb. anser utnämningen till en konsistoriinotarie-beställning hufvudsakligast bero af förtroendet och den subjektiva övertygelsen om de sökandes lämplighet, afgifver jag min röst för tit. Almqvist, som, icke mindre än sin medtäflare, dokumenterat sig ega nbehörig och scrdeles skicklighet, samt derjemte gjort sig lika väl känd för redlighet och medborgerlig dygd, så:om orden lyda i Kongl brefvet den 4 Juli 41791. H. H. erkebistopen bade såsom frånvarande insändt följande skriftliga votum: Till lediga konsistoriinotarie-tjensten anser jag de fyra sökande, genom kunskaper eller förrättad tjenstgöring, ega kompstens. Enaär dock författniogarne, mig veterligen, icke bestämma qvalifikationen till denna tjenst, och Kongl. förordningen af den 44 Februari 1687 om rättegång i domkapitlet endast bjuder, att ingen skall tagas, som icke är dertill tjenlig och duglig,, måste denna qvalifikation sökas, mindre i vanliga befordringsskäl, än i tjenstens egen beskaffenhet. Denna fordrar förnämligast kuaskap i kyrkolagfarenheten. Hvarföre och då hofpredikanten Angeldorff, vid undergången pastoralexamen, erhållit i denna kunskapsdel det högsta betyget: laudatur, men legationspredikanten magister Carlsson det en grad lägre cum laude approbatur, samt bat. pred. Almqvist samma betyg, så vida kyrkolagfarenhet ingått i den pastoraltkeologi, för hvilken han blifvit vitsordad, och mag. Lindberg icke bilagt sin ansökning något betyg om ådagalegd kunskap i detta ämne, anser jag mig ega skäl att, med förbigående af de sistnämnde trenne i öfrigt skicklige och förtjente sökande, till förstvämnde hofpredikant gifva min röst, och honom ÅAngeldorff meo voto utnämna till notarie i Stockholms stads Consistorium. Upsala den 21 Februari 1844. Sedan omröstningen sålunda försiggått, tillkännagaf Hr ordföranden, det Kongl. hofpredikanten Angeldorff erhållit 3 röster samt bat.pred. mag. Almqvist 4 röster, till följe hvaraf Kongl. hofpredikanten Angeldorff nu vore nämnd till notarie vid Stockholms stads Consistorium. Den med denna utnämning missnöjde etc. etc. Ex officio Anders Lindberg, Consist. Amanuens.