--mZl1slSNSRooomsmsc Oj evrtv—MMMMM
Fanny. efter hennes barn och yttrade min läng
tan, alt få se dem. Men visiter, promenader
toilett, ding, allt följde så tätt på hvartannat, al
Fanny ej hann föra mig till deras rum förr är
några ögonblick innan vi, parerade, voro färdiga
att fara på en sup.
Ack, hvilken syn! I ett litet rum, hvilket
genom sin tarfliga möblering ej tycktes ega der
ringaste annan gemenskap med den våning de
tillhörde, än den, att det utgjorde dess ytterst:
punkt — funno vi tre små barn, en amma och
en piga. — Den lilla gossen och flickan, hvilk:
lekte, nej kifvades på goltvet, när vi inträdde
sågo bleka och sjukliga ut, deras kläder, hvilk:
från början tycktes hafva varit utmärkt elegantz
voro nu söndriga och smutsiga. En mängd sön
derslagna leksaker lågo spridda kring bord oct
stolar.
Kom inte så nära intill mig, j kunnen flick
min klädning, sade Fanny, då barnen i ett slag
glädjeyrsel sprarg emot henne. Men denna var
ning, eturu upprepad och understödd af ett från
skjutande med händerna, tjenade till ingenting
förrän :barnpigan i en befallande ton sagt: Lå
mamma, som är så grann, vara i fred, eljest f
ni aldrig se hennex.
Nu börjades, under gråt och gnabb, en tvag
nings-process Med händer och mun, rena förklö
den påsattes, hvarefter barnen fingo gå fram oc
kyssa samt bli kyssta af mamma, hvilken bad
med sig bakelse och konfekt, som pigan, efte
hvad det tycktes, samvetsgrant delade, under d
dock än den ene, än den andre ropade: det i
större, det är gramnare o. s. v., till dess tjenstt
flickan med dundrande röst röt: Om han int