--mZl1slSNSRooomsmsc Oj evrtv—MMMMM Fanny. efter hennes barn och yttrade min läng tan, alt få se dem. Men visiter, promenader toilett, ding, allt följde så tätt på hvartannat, al Fanny ej hann föra mig till deras rum förr är några ögonblick innan vi, parerade, voro färdiga att fara på en sup. Ack, hvilken syn! I ett litet rum, hvilket genom sin tarfliga möblering ej tycktes ega der ringaste annan gemenskap med den våning de tillhörde, än den, att det utgjorde dess ytterst: punkt — funno vi tre små barn, en amma och en piga. — Den lilla gossen och flickan, hvilk: lekte, nej kifvades på goltvet, när vi inträdde sågo bleka och sjukliga ut, deras kläder, hvilk: från början tycktes hafva varit utmärkt elegantz voro nu söndriga och smutsiga. En mängd sön derslagna leksaker lågo spridda kring bord oct stolar. Kom inte så nära intill mig, j kunnen flick min klädning, sade Fanny, då barnen i ett slag glädjeyrsel sprarg emot henne. Men denna var ning, eturu upprepad och understödd af ett från skjutande med händerna, tjenade till ingenting förrän :barnpigan i en befallande ton sagt: Lå mamma, som är så grann, vara i fred, eljest f ni aldrig se hennex. Nu börjades, under gråt och gnabb, en tvag nings-process Med händer och mun, rena förklö den påsattes, hvarefter barnen fingo gå fram oc kyssa samt bli kyssta af mamma, hvilken bad med sig bakelse och konfekt, som pigan, efte hvad det tycktes, samvetsgrant delade, under d dock än den ene, än den andre ropade: det i större, det är gramnare o. s. v., till dess tjenstt flickan med dundrande röst röt: Om han int