skaffenhet, att de kunnat förorsaka döden, utån att
Djerf aflidit af blodslag (apoplexia sanguinarra).
Dock nämnes ej, att detsamma framkaliats af omått-
ligt förtärda, starka drycker, utan möjligen, af ett
alltför starkt fastande, emedan magen skall befunnits
nästan alldeles tom. Å
Kaptenen vid Kongl. Bohus -Läns Regemente, Syin-
hufvud, hvilken upplysningsvis i saken blifvit börd,
har utan ed berättat, att han samma afton Djerf afli-
dit (efter all sannolikhet blott någon kort stund förut,
emedan liket följande morgon påträffades knappast
1000 alnar från stället), anträffat honom, liggande på
landsvägen med hufvudet hvilande på en medhafvan-
de kälke, samt frivilligt vidgått, att sedan Djerf blif-
vit af herr kaptenens dräng upprest och i så måtto
ejort skäl för nåmnet, att han varit nog djerf fatta
herr kaptenen i pelskragen,, han gifvit Djerf en ör-
fil, så att han tumlat öfver ända; men hvilken örfil
han skall hafva bemött med det visserligen kristliga
och vackra, men för en dylik gåfva troligen föga på-
räknade utropet: Gud bevare herr kapten;! Herr
kaptenens dräng, äfven utan ed hörd, berättade huf-
vudsakligen detsamma som hans husbonde, endast med
den skilnad, att han ej kunde säga så bestämdt, huru-
vida Djerf fattat kaptenen i kragen, utan yttrade sig
derom, som orden fölio, och så tror jag vissty etc.,
samt att Djerf erhöll tvenne örfilar i stallet för en.
Ena af de vid sista ransakningstillfållet på ed hörde
personer, boende nära intill stället, hvarest Djerf af
herr kaptenen påträffats, har vid samma tid derifrån
hört ömkliga nöd- och jemmerrop; men detta bety-
der ju också mindre, alldenstund det icke är upplyst
hyem som utdelade de slag, som frampressade dessa
rop, icke heller om det varit Djerf, som ropen upp-
vifvit; och om det varit han, så betyder det ju ock-
så föga, alldenstuöd slagen icke varit dödande.
(B. L. T.)