färdigade orgelverk, hvilka alla bära stämpeln af ovar
lig konstskicklighet, samvetsgrannhet och oegennytt
Man -beböfver blott höra ett af Strands mindre orge
verk, för att på de milda tonernas vingar känna ar
den lyftad från gruset; men, om den der öra hafvet
att höra, en Söndag stiger in i domkyrkan i Luntc
eller i Jacobs eller Kungsholmens kyrkor i Stockholn
på hvilka ställen -den store konstnären varit i tillfäl
att utveckla sin talang i hela dess omfattning, då ska
han, när de mäktiga toner med mångahbanda tungg
mål tala Guds dråpeliga verk, hänryckt förnimm:
huru Gud genom en dödlig menniska kan draga hit
melen till jorden och jorden till himmelen; då ska
han i sin själ förnimma ett saligt genljud af hva
intet öra hört och uti ingen menniskas tanke stig
är, och i sitt hjerta troget bevara minnet af P. 2
Strand.
Orta finner man, att snillet är för litet fästadt vi
det materiella lifvet, för att rätt vårda de ekonomisk
angelägenheterna. Detta var ock fallet med Stranc
Vid sina kontrakter förbisåg han icke sällan den egn
vinsten, för att efterkomma andras intressen; god oc
lättrogen, drog han ofta icke i betänkande, att bje
på en behöfvande, i hvilken han icke anade en be
dragare, hvilka förenade omständigheter slutligen tvin
gade honom att stålia sig under kuratorer. Att den
na ställning, i förening med ett mindre grannlaga be
handlingssätt ifrån kuratorernas sida, hvaröfver ma:
på sednare tiden: då och då hörde honom kl:ga, gjo:
de ett djupt intryck på hans känsliga bjerta, såg ma
tydligt. Glädjen vek småningom bort, lemnande run
för dysterheten och vemodet, hvilken sinnesstämnin;
måhända äfven isin mån dertill medverkade, att ha:
slutade dagen innan aftonen kom.
Till tröst för. dem, som med Strand kontrshera
om orgelverk; hvilka nu stå ofullbordade, läste ma:
nyligen i Nerikes Allehanda transsumt af ett bref frär
hr presidenten Rosentill hr domprosten Gravander
af hvilket bref man får veta, att en hr Blomqvist
kunnig i hvilken genre som helst af orgelbyggrnadskon.
sten, kommer att fortsätta de redan påbörjade arbe
ena, och alt man af denne man kan vänta samm:
kicklighet och noggrannhet som af Strand sjelf. Utar
Itt på minsta vis vilja hos allmänheten väcka någo
nisstroende till hr Blomqvists skicklighet. frågas en
last, huru hr presidenten, som för icke lång tid sedar
fttrade, att Strand är ett utomordentligt geni ock
sannolikt Europas förste orgelbyggare,, kan med bi
oehållande af detta amdöme, försvara Blomqvists kom
varation med Strand? Månnoe det icke af hr presi
lenteb, hvårs önskniogar Strand mera än en gån;
ned .oegennytta och försakelse gått till mötes, vari
ön skyldig tacksamhetsgärd, att äfven efter döden r-
känna Stravd för hvad man vet att han var: Sveriges
örste orgelbyggare? (49 —g.