färdigade orgelverk, hvilka alla bära stämpeln af ovar lig konstskicklighet, samvetsgrannhet och oegennytt Man -beböfver blott höra ett af Strands mindre orge verk, för att på de milda tonernas vingar känna ar den lyftad från gruset; men, om den der öra hafvet att höra, en Söndag stiger in i domkyrkan i Luntc eller i Jacobs eller Kungsholmens kyrkor i Stockholn på hvilka ställen -den store konstnären varit i tillfäl att utveckla sin talang i hela dess omfattning, då ska han, när de mäktiga toner med mångahbanda tungg mål tala Guds dråpeliga verk, hänryckt förnimm: huru Gud genom en dödlig menniska kan draga hit melen till jorden och jorden till himmelen; då ska han i sin själ förnimma ett saligt genljud af hva intet öra hört och uti ingen menniskas tanke stig är, och i sitt hjerta troget bevara minnet af P. 2 Strand. Orta finner man, att snillet är för litet fästadt vi det materiella lifvet, för att rätt vårda de ekonomisk angelägenheterna. Detta var ock fallet med Stranc Vid sina kontrakter förbisåg han icke sällan den egn vinsten, för att efterkomma andras intressen; god oc lättrogen, drog han ofta icke i betänkande, att bje på en behöfvande, i hvilken han icke anade en be dragare, hvilka förenade omständigheter slutligen tvin gade honom att stålia sig under kuratorer. Att den na ställning, i förening med ett mindre grannlaga be handlingssätt ifrån kuratorernas sida, hvaröfver ma: på sednare tiden: då och då hörde honom kl:ga, gjo: de ett djupt intryck på hans känsliga bjerta, såg ma tydligt. Glädjen vek småningom bort, lemnande run för dysterheten och vemodet, hvilken sinnesstämnin; måhända äfven isin mån dertill medverkade, att ha: slutade dagen innan aftonen kom. Till tröst för. dem, som med Strand kontrshera om orgelverk; hvilka nu stå ofullbordade, läste ma: nyligen i Nerikes Allehanda transsumt af ett bref frär hr presidenten Rosentill hr domprosten Gravander af hvilket bref man får veta, att en hr Blomqvist kunnig i hvilken genre som helst af orgelbyggrnadskon. sten, kommer att fortsätta de redan påbörjade arbe ena, och alt man af denne man kan vänta samm: kicklighet och noggrannhet som af Strand sjelf. Utar Itt på minsta vis vilja hos allmänheten väcka någo nisstroende till hr Blomqvists skicklighet. frågas en last, huru hr presidenten, som för icke lång tid sedar fttrade, att Strand är ett utomordentligt geni ock sannolikt Europas förste orgelbyggare,, kan med bi oehållande af detta amdöme, försvara Blomqvists kom varation med Strand? Månnoe det icke af hr presi lenteb, hvårs önskniogar Strand mera än en gån; ned .oegennytta och försakelse gått till mötes, vari ön skyldig tacksamhetsgärd, att äfven efter döden rkänna Stravd för hvad man vet att han var: Sveriges örste orgelbyggare? (49 —g.