OM BORGERSKAPETS PARADERING VID BE-
GRAFNINGEN.
Vi hade trott, att tidningarne icke mera skulle
behöfva sysselsätta allmänheten med någon diskus-
sion öfver denna fråga, efter den opinionsyttring,
som blifvit lemnad i anledning af de gjorda fram-
ställningarne härom till de på börsen sammankal-
lade medlemmarne af borgerskapet, och hvilken
tillräckligt uppenbarat majoritetens tanka. Men
flere omständigheter visa, att det finnes någon el-
ler några, som icke åtnöja sig bärmed. Deribland
förekommer, att en af de till Aftonbladet insända
artiklar af hvarandra motsatt syftning, hvilka vi
för några dagar sedan nämnde oss anse öfverflö-
digt upptaga, i Lördags lästes ordagrannt reprodu-
eerad på sista sidan i Dagligt Allehanda. Förfat-
taren af denna artikel har under en synbar häf-
tig bitterhet mot dem, som ej vilja skaffa sig en
blå bonjourrock och en tschako, för att paradera
såsom militärer, icke dragit i betänkande, att till
stöd för sin talan framkomma med flera rätt ba-
stanta osanningar angående det från chefen för
Landtförsvarsdepartementet expedierade brefvet till
öfverståthållaren, som Jästes i Lördagens Afton-
blad, då han dels uppgifvit, att Kongl. Maj:t till-
käonagifvit sig förmoda, att borgerskapet så väl
nu som förr icke ville undandraga sig att visa
den hädangångne monarken sin sista tillgifvenhet
medelst paradering, m. m., om hvilket allt icke
ett ord finnes i skrifvelsen, dels i rak strid med
densammas innehåll föregifvit, att Konungen be-
gärt att genom öfverstelöjtnanten Sandels blifva
vunderrättad omp, etc, ehuru Tit. Sandels icke
ens finnes nämnd i brefvet, och icke heller hade
fått att göra med framställningen, om ieke Hr öf-
verståtbållaren, såsom Minerva redan anmärkt, af
egen ingifvelse och auktoritet hade företagit sig