— Uti engelska parlåmentet, höll förre utrike:
I ministern lord: Palmerston en dag i förra måna-
den, i anledning af-åtskilliga frågor..om de gre-
kiska angelägenheterna, ett tal, hvilket utmärkte
sig genom så upplysta och frisinnade politiska
åsigter,y--att man bade skäl att önska sådana hos
lalla som kunna utöfva något inflytande på de
offentliga angelägenheterna. Vi meddela här eti
kort stycke deraf, enligt the Times: Det sätt.
på hvilket Grekerne uppfört sig under den sed-
naste tiden, bevisar, i min tanka, såsom en all-
män grundsats, attzalla nationer äro i stånd att
emottaga konstitutionella styrelser, om man bloti
nvälle gifva dem sådana. Den, som tviflar härpå,
Mmå blott göra försöket, och bevilja konstitutio-
nella rättigheter med ens; ty om man skall vänta,
till dess de; som äro fiender. till. konstitutionella
grundsatser, men deremot advokater för despo-
tismen, äro beredde att bevilja populära inrätt-
ningar, så får -man vänta länge nog.
Dessa ord förtjenade att, som ordspråket säger,
prentas i: gyllne bokstäfver. Om man också ej
får taga lord Palmerstons yttrande så extensift,
som skulle han hafva menat, att alla folk utan
undantag skulle vara lika skickliga att utöfva i
lika hög grad politiska rättigheter, så är det dock
ingen tvifvel, att. Europas samtliga folk äro full-
mogna för en lagbunden styrelse. Till och med
bland sjelfva Ryssarne. skulle man snart få se en
underbar förändring, om Jagarnes välde, kontrol-
lerade af offentligheten, der blefve det bögsta i
stället för. en-blandad monarkisk, byråkratisk och
presterlig despotism. Det finnes vissa lösa ord-
språk, som ofta nog kunna få fart temligen all-
mänt; egentligen derföre, att ingen tänker när-
mare : på deras fullkomliga tomhet och ihålighet;
ch ibland dessa är t. ex. det uttrycket, att det
icke skulle duga att styra Ryssar annat än med
våldsamhet..:och godtycke. En sådan tanka är
bos dem, som yttra densamma, kanske merändels
fullkovoligt. uppriktig, men vittnar icke derföre
mindre om en fullkomlig obekantskap med men-
niskonaturen; ty intet folk är så rått, att det
icke -ganska hastigt lär sig betydelsen af lagarnas
he!gd . samt värdet af rättigheter och pligter för
det: helas bestånd. - Af samma halt är äfven det
ropet, som man här hos oss får höra derom, att
det ej duger att gå lagligt tillväga med ppacket;
man besinnar icke, att det visat sig, att just i
de länder, Bvarest legskipningen mest respekterar
individens rätt, utan afseende på stånd och vil-
kor, der visa också massorna den största aktnin-
gen tillbaka för lagarnas handhafvare. En annan
sak är, om lagarne sjelfva äro för slappa i an-
svarsbestämmelser - för vissa förbrytelser, dessa
ansvar böra då skärpas, men sjelfva råattsförhål-
landet, bör och kan dock med framgång öfverallt
göras gällande.
SES TS RARE
— I en korrespondensartikel till Augsb. Allg.
Zeitung, daterad Stockholm den 43 Mars, läses
följande: Man har anmärkt, att ett ovanligt an-
tal pastorater sedan någon tid blifvit lediga, och
alt 1egeringen hållit dem obesatta, såvida deras
besättande berott af den. Man tror, att detta är
en politik af statsrådet och biskopen Heurlin, för
att på detta sätt hålla ett så stort antal andlige,
SOM moJjngr, Dervende af sig, vuhk vrid on kom-
mande riksdag kunna efter godtycke förfoga öfver
deras röster. , Det ser likväl ut, som om denne
prelat skulle gå de möjagen vänfade frukteerna
if sin politik förlustig, ty om icke alla tecken
bedraga, så blir han snart nödsakad draga sig från
irenderna. — En på sätt och vis till det andliga
ståndet hörande befordran, men som tillika är
uf politisk art, har nyligen väckt något uppse-
nde. Notariesysslan i. härvarande ; konsistorium
nade blifvit ledig, och iband flera sökande an-
nälde sig äfven en ung prestman, vid namn An-
seldorff, hvilken väl stod efter de andra i sådana
neriter, hvarpå afseende enligt lag borde hafva
jorts, men hade det företräde framför dem, att
jan i Svenska Biet förfåktat pre!aternes intresse
not oppositionens anfal!, och denne har nu, till
cke ringa förargelse, genom erkebiskopens inflytande
hållit sysslan. Redan förut hade denne Angel-
lorff genom samme prelat blifvit gynnad på ett
ika påfallande sätt, i det han blef utnämnd till
ofpredikant, utan att förut hafva undergått den
lag föreskriina examen. Det förstås af sig sjelit,
tt oppositionstidningarna icke underlåta att klan-
Ira sådana missgrepp af den i Upsala residerande
ierarken.
, KE nn
VKOMMINISTRARNE VID RIKSDAGEN.
Om vidare bevis behöfdes på den liknöjdhet,
varmed. vår:nuvarande representation ses af na-
.onen, och på naturen af. de. enda känslor och
egrepp, som kunna genom tanken derpå. väckas,
i vore det väl en företeelse, som för närvarande
stadkommer icke ringa uppmärksamhet, nemli-
en- komministraraes funderingar att skicka full-
rägtige till:instundande riksdag. De, som så
n -pr— sr rr
rycket orda om, buru vår gamla representation .