af detta system, medan styrelsens och det kon-
servativa partiets egna tidningar framhålla hans
personlighet, såsom den ledande i allt som till-
göres?
För att visa den Norske Constitutionelles stora
inkonseqvens i detta afseende, vilje vi blott fram-
ställa en fråga: Den GConstitutionelle sjelf har, åt-
minstone fordom, ej mindre än Morgenbladet och
flere zadra Norska tidningar, opponerat sig ganska
energiskt emot Regeringens förnyade försök att
under:råtva tvenne de vigtigaste bufvudstöd för
Norges Iberala konstitution, genom införandet af
det absoluta veto samt af en Adel, många andra
impopulära saker att förtiga.
Få vi nu lof att fråga, om det är den Consti-
tutionelles rena allvar, att detta oaflåtliga bemö-
dande att, i strid med Norska folkets tänkesätt
och . Storthiogets enbälliga opinion, återkom-
ma med dessa propositioner, oaktadt de stän-
diga dekonfityrer, de rönt, varit att tillskrifva de
serskilda och under tiden flere gånger ombytta
ledamöterne af Norska Statsrådet, al hvilka månge
reserveral sig mot propositionerna, eller om det
icke utsiök från Konungen sjelf i främsta rum-
met? Och om det sednare måste antagas, kan
man då kalla hela det oväsen för annat än ett
hyckleri, som den Konstitutionelle nu gör der-
ötver, att Aftonbladet någon gång påpekat re-
geringssystemet såsom Konungens eget, — och
detta förarande, att gifva en sak sitt rätta namn,
eller siga detta är detta, lär likväl vara den en-
da pietetslöshet,, som man kan tillägga Afton-
bladet. För den, som finner det förflutna rege
ringssystemet godt, innefattar ju en sådan påpek-
ning dessutom ingen fördömelse? Men att Af-
tonbladet åter, derföre ati högsts. Konungen lem-
nat det jordiska, skulle på en gång byta om färg
och grundsatser, och börja rosa hvad det förut
klandrat, är en alltför löjlig fordran, att någon
förnuftig deri kan instämma.