guldgrufvorne i Uralbergen hastigt tilltager, så är
je dock blott en droppa i de omätliga behofvens
af.n
För att, om möjligt, hädanefter förebygga smugg-
leriet, hafva Rabbinerne i gränsguvernementerne
låtit i de Judiska synagogorna kungöra, att den
Jude, som fyllt 43 år, och den Judinna, som
fyllt 42, och beträdes med lurendrejeri, kommer
att sättas i synagogans bann. Det pistås, att
Judarne skola vara mera rädda för detta bann,
än för sjelfva det Ryska knutstraffet.
Ryktena fortfara om förestående mildringar i
de stränga åtgärderna emot Judarne vid gränsen;
men någonting fullkomligen säkert i detta afseen-
de tyckes ej ännu vara gifvet.
GREKLAND.
Underräåttelserna med gårdagsposten från Athen
äro väl ej af sednare datum än förra postens,
men innehålla dock ett och annat, som tjenar till
upplysning om förhandlingarne rörande grundlags-
förslaget.
Det lägsta antalet af senatorer har bifvit fast-
stäldt till 27... Maximum får i intet fall öfver-
skrida bälften af antalet representanter i Depute-
rade kammaren. Ingen minister, som ej i trenne
år sutit i konseljen, kan utnämnas till senator.
Ordförandeskapet i senaten tillsättes af konungen
hvart tredje år, så att en och samma president
under denza mellantid fungerar. Senaten väljer
sjelf för hvarje session, af sina ledamöter, 2:ne
vice-presidenter och 2:ne sekreterare.
Domrarne skola efter några års förlopp utnäm-
nas för lifstid, och kunna sedermera icke afsät-
tas från sina embeten utan i följd af laga ransak-
ning och dom.
Statsråds-institutionen har ansetts öfverflödig,
sedan ansvarige ministrar förestå de särskilda de-
partementen och utgöra konungens konselj. . Tren-
ne månader från den dag, då konungen aflaget
sin ed på den nya grundlagen, eller förr, i hän-
delse kamrarne skulle sammanträda, upplöses det
nuvarande statsrådet.
Att grekerne under hela tiden, som öfverlägg-
ningarne om den nya grundlagen räckt, och öf-
verhufvud alitsedan September-revolutionen, ut-
märkt sig för sans och moderation, måste till
och med de värst i absolutistisk anda redigerade
tidningar medgifva. Det kan vara interessant, att
i detta hänseende citera ett intyg ur Preussische
Allgemeine Zeitung, som yttrar följande:
Nationalförsamlingens och i allmänhet folkets
bållning i denna farliga period (under öfverlägg-
ningarne rörande den nya grundlagen) gifver ett
fördelagtigt vittnesbörd om grekernes sans och
förstånd. Dessa förnekade sig till och med icke
under de frågor, som rörde parti- och person:
liga intressen, eller i hvilka fremmande inbland-
ning blef mera synbar, än mången ansåg passande.
Behbofvet af ostörd ordning och lugn utveckling,
jemte medvetandet af anarkiens och det inbördes
krigets olyckliga följder, voro alltför allmänt ut-
bredda och berrskande, för att anarkiska sträfvan-
den skulle kunnat finna någon sympathi. Under
hela loppet af dessa förhandlingar har icke ett
enda ögonblick visat sig någon egentlig opposition
emot konungen och thronen. Hvad som, från
ett och annat håll betraktades såsom en dylik, var
icke annat än ett ganska förklarligt motstånd bos
en del, ofta större delen, af församlingen emot
inverkan af utländsk politik och de i förbindelse
med denna stående personer. Härvid har mer
än en gång inträffat, alt den såkallade oppositio-
nen hade på sin sida tbronens sanna intressen.
ORIENTEN. i
Det krigiska tal af Sultan, om hvilket nämn-
des i bladet för d. 27 Mars, skulle i hemlighet
tryckas och kringspridas i provinserna, för att
äfven der fanatisera belolkningen emot de kristne.
På föreställningar och hotelser af engelske am-
bassadören hade dock denna tryckning uteblifvit.
Det var några af de strängt orthodoxa bland Sul-
tans ministrar, som förledt honom till detta o-
kloka tal.
STOCKHOLM den 3 April