vi visserligen, att opinionen under en riksdag
starkare och tydligare än eljest skulle uttala sig
emot det gamla systemets fortsättande och sålun-
da försvåra ett val i den riktningen; men då
blefve kankända också ingen konseljförändring af.
Ifrån hvilken synpunkt man än betraktar sa-
ken, blir det således tydligt, att frågan här egent-
ligen beror på viljan och beslutet, om hvilken rikt-
ning en ny styrelse ämnar följa, och att det är
härefter som valet kommer att ske, antingen med
eller utan riksdag.
Det är äfven klart, att Dagligt Allehanda och
vi här utgå ifrån samma politiska ståndpunkt
och vilja samma ändamål, ehuru vi skilje oss i
slutsatserna, och det kommer nu an på hvar och
en att bedöma hvilkendera har mest rätt i dessa.
I alla fall måste vi bestrida, att en ombildning
af konseljen innan riksdagen innefattar någon ut-
vidgning af konungamakten, såsom Allehandas
ord gifva någon anledning sluta, att dess Red.
menat.
Det bör för öfrigt ihågkommas, till undvikan-
de af missförstånd, att Aftonbladet lika litet som
Dagligt Allehanda föreställer sig, det en förändring
i ministeren före riksdagen kunde medföra någon
skyldighet för Regeringen att genast vara färdig
att föreslå reformer eller besluta nya organisatio-
ner i de stora sociala frågorna, såsom näringsfri-
hetsfrågan, m. m. Tvertom äre vi fullkomligt
ense derom, att regeringen härutinnan icke bör
företaga någonting genomgripande, utan att ännu
en gång samråda med representationen. Men om
viljan blott är att tillgå, så finnes, oberäknadt
dessa, en stor mängd samhällsfrågor, uti hvilka
äfven den gamla representationen samfäldt och
förnyade gånger uttryckt sin mening, om hvad
nationen behöfver och önskar. Någon tvetydig-
het om allmänna tänkesättet öfver dessa ämnen
kan således i alla händelser icke ega rum, och
det skulle mäktigt bidraga till folkets förtroende
för styrelsen, om denna visade sig deruti hafva
gjort afseende på länge förgäfves yttrade önsk-
ningar.
Vi hoppas att nu någorlunda tillfredsställande
hafva undanröjt Allehandas betänkligheter, så
vida vi rätt förstått hvarandra.
Likväl hafve vi härvid ännu icke vidrört en
sak, som dock utan tvifvel blir den vigtigaste af
alla - med afseende på Regeringens framtida ställ-
ning till allmänna tänkesättet; vi mena represen-
tationsfrågan, hvilken derföre bör serskildt för sig
betraktas. : vÅ 7 (Forts. e.a. g.)