tiga underrättelse, och då man intet annat sar
lingsställe hade, icke någon annan händelse a
akta på, infann man sig vid garnisonens edgån
och hyllning åt den nya konungen. Det såg u
som om Christianias invånare velat taga del
denna högtidliga militära akt, och åtminstone in
om sig svära kung Oscar huldhet och trohet, s
sannt han blifver Norge en välsinnad och rättvi
regent. Man gladde sig öfver konungatiteln ide
norska proklamationen, men man såg med sor
upp till den flagga, som vajade på toppen af A
kershus, och hoppades att den nya kungen mått
göra norska nationalkänslan den rättvisan att snar
utverka afskaffandet af en flagga, hvilken fram
ställer Norge som ett eröfradt land. Vi veta at
en mängd aktade medborgare uttala samma tank
och nära samma förhoppning, och det gifves in
gen -auktoritet i landet, som haft med denna sa
att göra och icke uttalat samma önskan om den
na flagg. i
Att Oscar skall blifva och förtjena att blifv
mycket hyllad och älskad i Sverge, det icke blot
hoppas vi, utan antaga det till och med för säker
Offentliga rätten måste i Sverige ovilkorligt reforme
ras och förbättras, och det kan ej slå felt att j
kungen skall sätta sig i spetsen för detta reform
verk, samt till allmänhetens lycka och tillfreds
ställelse genomdrifva den. Norges offentliga rät
är fri och god. Det demokratiska elementet kai
i Sverge med dess adel och ständer icke ern
samma betydenhet och utveckling som i Norge
men det är icke osannolikt, att der en önska
kan yttras, ja kanhända försök göras att beklip
pa en eller annan fjäder i den norska örnens de
mokratiska vinge, för att dermed tillvägabring
en större likhet i rikenas politiska frihet, för at
förekomma afund 0. s. v. Vi hoppas dock de
skall erkännas att den ene kan få det så godt
som det honom låter sig inrätta, utan att de
derföre är nödigt att den andre skall få det säm
re än han haft det.p)
I Norge är det privaträtten och de inre förhål
landen, som behöfva och högligen behöfva för
bättring.
Sparsamhet är en vigtig sak i ett fattigt folk:
statshushållning. Af Oscars regering hoppas v
denna sanning erkänd och genomförd.
Lycksökeriet omszifver alltid jordens mäktige
Det skall naturligtvis äfven krypa kring Oscar
thron. Vi hoppas att icke den polerade ytan el
ler ett adeligt namn skola hos honom förmå at
göra sig gällande på rättvisans bekostnad; snarar
frukta vi, att den kunskapsrike och bildade kun.
gen i synnerhet skall besväras af det föga älsk-
värda slägte, som tillägger sig sjelf alla talange:
och färdigheter. Vi voro här för en tid besvä-
rade af personer, som trängde sig fram med sit!
skryt om duglighet, och på vår ungdom hade den-
na art af gynnadt lycksökeri i sanning intet god:
inflytande.
Men det vore förhastadt att nu döma om dej
som skall ske. Vi hafva skäl att hysa glada för-
hoppningar, låtom oss deri söka uppmuntran och
tillfredsställelse.
Lycka och välsignelse öfver kung Oscar der
förstes regering! Måtte Norge under denna ko
nunz göra de framsteg i sedligt och ekonomiskt
hänseende, som äro det så högeligen af nöden
Måtte Oscars regering visa håg och vilja att upp
fatta och inse folkets behof och rastlös kraft och
uthållighet i att framdrifva hvad folket innerliger
önskar till befordrande af dess rätt och bästa.
?) Det är mycket naturligt, att så väl brödrafol-
kets billiga stolthet öfver sin statsförfattning:
företräden, som åsynen af den förlamning stånds-
splittringen här i landet medfört, kunna hos
detsamma uppväcka både ett tvifvel om möj-
ligheten för svenska folket att tillkämpa siz li-
ka goda statsformer som det norska, och en
fruktan att Norges frihet kunde i Sverge upp-
väcka afundsmän, som skulle vilja inskränka
den. Men hvad denna fruktan angår, kunna
vi förklara, att vi icke funnit något tecken till
att den är grundad eller till den föreställning,
att någon här; vare sig inom: konseljen eler re-
preseatationen, skulle anse det rimligt att för-
råda minsta önskan om ett försök mot norska
folkets frihet, Huru ett sådant försök härifrån
skulle kunna göras är dessutom omöjligt att
fatta. (Not af Aftonbi:s Red.)