tiga underrättelse, och då man intet annat sar lingsställe hade, icke någon annan händelse a akta på, infann man sig vid garnisonens edgån och hyllning åt den nya konungen. Det såg u som om Christianias invånare velat taga del denna högtidliga militära akt, och åtminstone in om sig svära kung Oscar huldhet och trohet, s sannt han blifver Norge en välsinnad och rättvi regent. Man gladde sig öfver konungatiteln ide norska proklamationen, men man såg med sor upp till den flagga, som vajade på toppen af A kershus, och hoppades att den nya kungen mått göra norska nationalkänslan den rättvisan att snar utverka afskaffandet af en flagga, hvilken fram ställer Norge som ett eröfradt land. Vi veta at en mängd aktade medborgare uttala samma tank och nära samma förhoppning, och det gifves in gen -auktoritet i landet, som haft med denna sa att göra och icke uttalat samma önskan om den na flagg. i Att Oscar skall blifva och förtjena att blifv mycket hyllad och älskad i Sverge, det icke blot hoppas vi, utan antaga det till och med för säker Offentliga rätten måste i Sverige ovilkorligt reforme ras och förbättras, och det kan ej slå felt att j kungen skall sätta sig i spetsen för detta reform verk, samt till allmänhetens lycka och tillfreds ställelse genomdrifva den. Norges offentliga rät är fri och god. Det demokratiska elementet kai i Sverge med dess adel och ständer icke ern samma betydenhet och utveckling som i Norge men det är icke osannolikt, att der en önska kan yttras, ja kanhända försök göras att beklip pa en eller annan fjäder i den norska örnens de mokratiska vinge, för att dermed tillvägabring en större likhet i rikenas politiska frihet, för at förekomma afund 0. s. v. Vi hoppas dock de skall erkännas att den ene kan få det så godt som det honom låter sig inrätta, utan att de derföre är nödigt att den andre skall få det säm re än han haft det.p) I Norge är det privaträtten och de inre förhål landen, som behöfva och högligen behöfva för bättring. Sparsamhet är en vigtig sak i ett fattigt folk: statshushållning. Af Oscars regering hoppas v denna sanning erkänd och genomförd. Lycksökeriet omszifver alltid jordens mäktige Det skall naturligtvis äfven krypa kring Oscar thron. Vi hoppas att icke den polerade ytan el ler ett adeligt namn skola hos honom förmå at göra sig gällande på rättvisans bekostnad; snarar frukta vi, att den kunskapsrike och bildade kun. gen i synnerhet skall besväras af det föga älskvärda slägte, som tillägger sig sjelf alla talange: och färdigheter. Vi voro här för en tid besvärade af personer, som trängde sig fram med sit! skryt om duglighet, och på vår ungdom hade denna art af gynnadt lycksökeri i sanning intet god: inflytande. Men det vore förhastadt att nu döma om dej som skall ske. Vi hafva skäl att hysa glada förhoppningar, låtom oss deri söka uppmuntran och tillfredsställelse. Lycka och välsignelse öfver kung Oscar der förstes regering! Måtte Norge under denna ko nunz göra de framsteg i sedligt och ekonomiskt hänseende, som äro det så högeligen af nöden Måtte Oscars regering visa håg och vilja att upp fatta och inse folkets behof och rastlös kraft och uthållighet i att framdrifva hvad folket innerliger önskar till befordrande af dess rätt och bästa. ?) Det är mycket naturligt, att så väl brödrafolkets billiga stolthet öfver sin statsförfattning: företräden, som åsynen af den förlamning ståndssplittringen här i landet medfört, kunna hos detsamma uppväcka både ett tvifvel om möjligheten för svenska folket att tillkämpa siz lika goda statsformer som det norska, och en fruktan att Norges frihet kunde i Sverge uppväcka afundsmän, som skulle vilja inskränka den. Men hvad denna fruktan angår, kunna vi förklara, att vi icke funnit något tecken till att den är grundad eller till den föreställning, att någon här; vare sig inom: konseljen eler represeatationen, skulle anse det rimligt att förråda minsta önskan om ett försök mot norska folkets frihet, Huru ett sådant försök härifrån skulle kunna göras är dessutom omöjligt att fatta. (Not af Aftonbi:s Red.)