da det beslutats, att K:s omnämnda kontrakt skulle
läggas till grund för parternas aftal.
I anledning af hvad grosshandlaren Subert sålunda
uppgifvit, erinrade käranden, att han vid juveleraren
Dablströms till honom gjorda anbud om kompagni-
skap icke genast velat detsamma antaga, emedan han
först ville göra sig försäkrad, att dermed vore allvar
å Dablströms sida, äfvensom att både Subert och K.
sökt på allt möjligt sätt derom öfvertyga Berggren,
hvilken slutligen låtit förmå sig att ingå på Dahl-
ströms förslag.
Häruppå yttrade grosshandlaren Subert, att han vid
förutnämnde tillfälle väl hört Berggren säga, att om-
förmälda förslag vore för honom oväntadt och att han
ej ansåge sig deraf vara förtjent, men att Subert icke
kunde påminna sig, att Berggren gjort några större
svårigheter för detsammas antagande.
Vidare anmärkte käranden, att, sedan vid merabe-
rörde tillfälle det var aftaladt, att emellan honom
och Dahlström skulle bestämmas samma vilkor, som
emeilan Hr kaptenen K. och skräddaren Schultze va-
rit öfverenskomna, enligt ctt emellan dessa uppgjordt
bolagskoptrakt, hade käranden yttrat till Hr kapte-
nen K. och grosshandl. Subert, att han toge dem så-
som vittaen och att de derföre borde påminna sig de
vilkor, hvilka emellan käranden och juveleraren Dahl-
ström sålunda öfverenskommits; hvaröfver käranden
äskade, att Subert måtte tillfrågas, äfvensom huruvida
han hade sig bekant något angående de ofvan omta-
lade protesterna.
Grosshandlaren Subert, till hvilken dessa frågor
framställdes, svarade, att han, i afseende å vilkoren
för bolaget, icke kunde säga annat, än hvad han här-
utinnan redan sagt, och beträffande protesterna, så
hvarken hade Subert hört omtalas några sådana emot
Berggren, eller kände han, hvad uti detta fall bruka-
des i Paris. Zz (Slutet följer.)