BRTFRR PLIVEV BESTUVvV) PKI? MRESMAIVAN PAM Ög AVAV VAR MRS
fick en gratifikation af 33 rdr 46 sk. bko.
Efter erbållen del af juveleraren Dahlströms svaro
mål, ingaf juveleraren Berggren vid ett sednare rät
tegångstillfälle ett skriftligt anförande af denna ly
delse:
Under det jag med fägnad inhemtat, att hr Dahl
ström icke dristat förneka, utan bestämdt: erkännt
att han med mig uti Paris ingått i aftal om bolag fö
hans juvelerare- och guldarbetarerörelses bedrifvande
härstädes, och att mina i 3:dje, 4:de, 3:te och 6:te
stämningspunkterna väckta fordringsanspråk voro rik.
tiga, har jag ej utan obehag i förklaringen igenkän
hans begär att förvränga sanningen med de ogrunda.
de uppgifter, att det icke varit han, som narrat mig
att afresa från Paris och att han funnit mig ej eg
nog allvarligt och stadgadt lynne, för att kunna med
mig ingå i bolag på längre tid än ett år, och med
åtnjutandet af mera än ,,:del af behållna vinsten ut-
af en rörelse, hvars kapital uppginge till 50 å 60,000
rdr bko.
Till ådagaläggande af de förhållanden, i hvilka jag
sedan flera år tillbaka stått till herr Dahlström, torde
följande korta berättelse vara tjenligast:
Sedan jag i Paris lärt juvelerare- och guldarbetare-
yrket, hemkom jag till Stockholm 1837. Jag erhöll
genast kondition såsom gesäll hos herr Dahlström och
fortfor att arbeta hos honom nära ett år, så att han
egde godt tillfälle att lära känna mig. Då jag deref-
ter flyttade till juveleraren herr Möllenborg, erhöll jag
betyg af herr Dahlström om ett ärligt och anständigt
uppförande. Saknaden af ett intyg om allvar och
stadga härleder så mycket mindre från någon saknad
hos mig af dessa egenskaper, som jag, efter 2:ne års
vistande sedermera hos herr Möllenborg, af honom er-
höll betyg ej allenast om mycken skicklighet och flit
i arbetet, utan äfven om en synnerlig och beröm-
värd stadga i uppförandet. Också hade jag, då jag
derefter beslöt återvända till Paris, så mycket mindre
förlorat förtroendet hos herr Dahlström, som han vid
afresan anmodade mig, att från Paris till sig öfver-
sända utmärktare guld- och juvelerarearbeten att så-
som modeller begagna till hans rörelses uppdrifvande.
Detta uppdrag har jag sedermera, under de 3:ne å-
ren 4840, 41 och 42, som jag vistats i Paris, med
flit, omtanka och äfven uppoffringar fullgjort, samt
till herr Dahlström hemsändt arbeten för mera än
40,000 francs, allt naturligtvis för penningar som han
till mig öfverskickat. Sista året var likväl denna kom-
mission förenad med stort obehag för mig. Hr Dabl-
ström hade i Mars månad 4842 bedt mig hemsända,
om sig göra kunde, för omkring 2000 francs guldar-
beten, och i bref bestämdt lofvat, att kontant betal-
ning skulle vid varornas hitkomst genast öfversändas.
Jag förlitade mig på detta löfte; erhöll, i anseende
till förut visad punktlighet i affärer, varorna på 3:ne
månaders kredit och afsände dem genast till Stock-
holm. Den 2 Juni fick jag svar från herr Dahlström,
att varorna riktigt framkommit och att han var nöjd
med dem, men såsom betalniag medföljde endast en
skuldsedel af den från Sverge afvikne juyeleraren
H-—n, stor 2000 rdr rgs, som Dahlström bad mig in-
kassera af H—n, hvilken förmodades vistas i Frankri-
ke. Snart inhemtade jag dock, att denne varit uti
Paris och af alla mina bekanta bedragit sig till varor
för en 100,000 francs och sedan rest från Paris. Ef-
ter att hafva sökt finna honom i Havre, återvände jag
till Paris, och återsände reversen till herr D., påmin-
nandes å nyo, att för alit i verlden icke dröja, att
sist till d. 45 Juli remittera penningar, emedan jag
måste gifva mina reverser på beloppet, samt ofelbart
blefve Jagsökt och chikanerad i händelse promt betal-
ning ej skedde, heldst som H-—ns uppförande beredt
svenskå namnet (uti vårt yrke) stort misstroende. Ef-
ter ingången af Juli månad afbidade jag remiss från
herr D. med en oro och otålighet, som med hvarje
postdag tilltog. Den 34 Juli kom, men hvarken bref
eller penningar afbördes från herr D. Hvad jag be-
farat inträffade, ty då herr D. den 9 Augusti sjelf an-
lände till Paris, hade jag redan blifvit lagsökt, och,
enär min mobilier ej ansågs svara emot reversens be-
lopp, mitt namn upptecknadt på svarta taflan å Bör-
sen, bland sådane personers, som underlåtit fullgöra
sina förbindelser!1!
Vid. anträffandet förehöll jag herr D. hans uppfö-
rande i ordalag, som endast den sårade hederskänslan !
och hårmen kunde ingifva. Han bad mig om ursäkt !
och lofvade betala sin skuld, det han ock några da-)!
gar derefter genom mig verkställde, medelst betalan-
de för alla lagsökningar, hvilkas belopp uppgick till 804
francs, och mina reversers inlösen, som jag återfick. ?
Då herr D. icke förstod ett ord af franska språket)!
och utom nyssberörde liqvid, hade en mängd uppköp
och affärer i Paris att uträtta, nödgades jag, på hansS
begäran, gå honom tillhanda; men af de löften hanO
dervid gaf mig att söka bereda mig godtgörelse för
alla mina besvär och ledsamheter, hade jag ej så snart I VY
väntat uppfyllelse, då han aftonen före sin afresa, den ån
25 Augusti, i sällskap med herr stadsmajoren C. K.Ir
och herr grosshandlaren Subert (hvilka då vistades utilY
Paris) öfverraskade mig med ett anbud af kompani-B
skap med honom i hans guldarbetare- och juvelerare-
rörelse uti Stockholm. Han yttrade dervid: att han,
för att godtgöra mig för det besvär han förorsakat Y
mig, erbjöd mig att komma hem till honom, och så-Y
som hans kompanjon dela Jjuft och ledt, samt att)!
detta icke vore ett förhastadt beslut, utan att han?
derom flera år rådgjort med herr C. K., och fattat st
detsamma, emedan han så väl kände mig och jag vo-
re den ende, han bade sådant förtroende till och ville
hafva.
Då jag yttrade tvekan huruvida detta förslag vorelsö
illvarligt å herr D:s sida, försäkrade mig herrar C.j9:
K. och Subert, att, efter hvad herr D. förut sagt dem, Db!
rore det hans stadgade afsigt att med mig ingå bo- gj
ag; och då jag invände att saken var af så vigtig
veskaffenhet, att bäst vore uppskjuta afgörandet derafjta
ill föjande dagen, utlät sig herr D., att ett sådant P;
ippskof ej behöfdes, och att det berodde blott på migst
Itt antaga eller afslå anbudet, att, om det antogespå
örsäkrade han, om jag komme till honom så fattiglup
och naken som man kommer till verlden, så skullelgr
jag likväl få dela förtjensterna med honom så snart) bo
jag saw foten öfver hans bodtröskel, och skulle vill-jhv
koren för öfrigt Uppgöras efter et bolagskontrakt,
som herr stad:majoren K. för herr D. omtalat.
Då nu herr K. äfven bekräftade detta och uppga!
naehållet af berörde kontrakt, som hufvudsakligen in;
är. att halaecmännen skulle dela haliva - -