på att störta tryckfribeten. Man söker gifva åt hans förbållande utseende af delaktighet i insurrektionsplanen, och rykten voro gängse, att han blifvit arresterad. Detta är dock föga troligt; men allmänt tros, att i den så kallade val-associationen, i hvilken Sa da Bandeira är medlem och Don Jose Estevao, som rymt, var själen, upphbofvet till hela företaget bör sökas. En baron de Foscoa anses äfven vara så komprometterad, att arresterings-ordres skall vara utfärdad, men han har ej kunnat anträffas. i De arresterade, hvaribland befinna sig öfversten för 5:te jägare-regementet, i garnison i hufvudstaden, samt Leon Tavarez, förut deputerad och en af Septembrist-cheferna, Rio Tinto, redaktör af Nacionaln, Cabral, redaktör afPatriot2 och Santo Mayor, redaktör af Tribunan, äro utförde till fregatten Diana, som ligger på redden. Några stabs-officerare äro arresterade i St. Georgs-slottet. Garnisonen är, öaktadt det föregifna lugnet, under vapen, och om nätterna patrulleras ovanligt mycket i alla delar af hufvudstaden. FRANKRIKE. Med ett franskt hvalfiskfångstfartyg, som på 90 dagar seglat från Otaheiti, hade underrättelse anländt, att franska amiralen Dupetit-Thouars, i anledning af drottning Pomares vägran att uppfylla. vilkoren i traktaten med Frankrike, afsatt drottningen och tagit ön i besittning; så att franska flaggan nu ensamt der svajade. Franska trupper hade besatt ön, och alla myndigketer besattes med franska embetsmän. Den 8 Nov. hade amiralen vidtagit detta steg, som engelske konsulns, herr Pritcbards, inflytelse och engelska missionärernes förbållande skall hafva gjort nödigt. Invånarne äro tillförsäkrade skydd för sin egendom och . skola vara nöjda med förändringen. Papaiti (hufvudstaden), är förklarad vara frihamn. Underrtätte!sen om detta oväntade steg af ami-. ralen skall alldeles hafva förskräckt herr Guizot, som i konseljen velat yrka att amiralens förfarande skulle ogillas; men han hindrades derifrån af sjöministern, hvilken förklarat, att han i såslant fall skulle afträda. Engelska sändebudet hade genast efteråt. långvarig underhandling med uttikes-ministern, och de officiella bladen hade ännu icke omnämnt hela saken. Det tros att drottning Pomare skall resa till England. Den 47 Febr. kade konung Ludvig Pilip gifvit en stor bal, den första sedan bertigens af Orleans död. Dervid voro ingen af hans söners gemiler närvarande: enkehertiginnan, emedan hon ännu bär sorg, och-de begge andra emedan de befinna sig i välsignadt tillstånd. Kamrärnes session hade på länge icke erbjudit något af intresse, och. jagtlagen hade ändtligen blifvit antagen af deputeradekammaren, då föredragningen. af det Remusatska förslaget, angående tjenstemärninens inkormpatibilitet, återväckte något lif deri. Vi skola återkomma till denna debatt och meddela blott nu: den underrättelsen, att förslaget med en svag pluralitet afslogs. Spanska enkedrottningen har först d. 19 Febr. ankommit till Lyon. Exregenten Espartero skall för det närvarande hålla i Paris och vid spanska gränsen en mängd agenter, som lemna honom underrättelser om hvad som passerar, och det tros att han ej uppgifvit hoppet att kuima återvända till Spanien. Hertigen af Montpensier hade den 43 Febr. om aftonen på ångfartyget Lavoisier, afgått till Algier, från Marseille, der han iakttagit en sträng inkognito. . Hr Thiers hår vidtagit ett nytt politiskt steg, som försatt honom i en ännu mera misstänkt ställning uti Tuilerierna. Han har nemligen uti en skrifvelse till valmännen i Marseille rekommenderat Hr Berryer (legitimisten), vid det der förekommande nya val af deputerad för staden. Hr Villemain har genom en utnämning af en protestant till filosofie professor vid ett läroverk j Paris ännu mera retat presterskapet mot sig. General Pajol, som nyligen återhemtat sig från ett fall, hade den olyckan att vid den omtalade Bofbalen i Tuilerierna falla utför stora slottstrappan och bryta af sig låret. Han skall vara utan hopp. STORBRITANNIEN. Öfverallt från de Irländska grefskapen erfar man, att utgången af: O Connellska rättegången väckt den allrastörsta oro och förbittring i sinnena. Lugnet hade dock lyekligtvis icke på nå:got ställe blifvit stördt.. I Tuam hade invånarne behängt sina hus med svart, och pålagt sig er fastedag. I Dublin och trakten deromkring höll katholikerne förböner i kyrkorna för QÖ Connell. Vicekonungen i Irland, grefve de Grey, står begrepp att lemna denna post, och får till efter trädare presidenten i hemliga rådet, Lord Wharn dogrrggr dd RB ce ir it d kännedam Vvun