— AA —
skick, och kan du tänka dig. något för oss lyckl I
gare och mera fördelaktigt?
Edmund förblef lika nedslagen, som förut.
Men hvad begär du då egentligen? frågade
bans fader. Kunna. vi göra henne till drottning,
den rymda novisen, den bannlysta hexan? : Hon
bär flygande hår, går barfota och, citerar på munk-
sätt evangelierna ord för ord. Skall det hädan-
efter vara adlig sed? Todtensteinarne med. sin
dystra familjetro duga hvarken för verlden: eller
för thronen: Jemför. blott -Isalda med Todten-
steinerskan, hon är :en äkta konungadotter. Sannt
mWejestät födes blott i palatsen:n
Först kommo: de verldsliga bröderna och klo-
sterkockarne, som gref Eberhard på sin bekostnad
låtit komma, ty de förstodo att anrätta en taffel
-och draga försorg om en bankett, som kunde va-
ra något värd. — De medförde kärror, vagnar
och alleharida fullpackade fordor, som om hade:intet
funnits förbanden på Todtenstein och intet stått
att fåj trakten deromkring. — De slogo sig ner
på gårdarna och i gångarna, så godt de kunde,
och de sjuka och sårade. som Blanka hittills för-
plägat,; blefvo förda till byarna.
Äfven de höga herrarne infunno sig och de
förnämå prelaterne, sypnerligast af dominikaner-
orden. Edmund skickade alltid en hedersvVakt.e-
mot dem ända till gebitets gränser. Slutligen in-
träffade älven konung Filip och Isalda, med -er
talrik svit af ädla fruar, jungfrur och riddare, och
med lysande, väl beridna domestiker. Deras in-
4åg förrådde dock ieke hälfter så mycken prakt
som herr: Hobenhorst redan hade utvecklat på
Todtenstein. -- Dessutom i voro fruar och jungfrur;