— AA — skick, och kan du tänka dig. något för oss lyckl I gare och mera fördelaktigt? Edmund förblef lika nedslagen, som förut. Men hvad begär du då egentligen? frågade bans fader. Kunna. vi göra henne till drottning, den rymda novisen, den bannlysta hexan? : Hon bär flygande hår, går barfota och, citerar på munksätt evangelierna ord för ord. Skall det hädanefter vara adlig sed? Todtensteinarne med. sin dystra familjetro duga hvarken för verlden: eller för thronen: Jemför. blott -Isalda med Todtensteinerskan, hon är :en äkta konungadotter. Sannt mWejestät födes blott i palatsen:n Först kommo: de verldsliga bröderna och klosterkockarne, som gref Eberhard på sin bekostnad låtit komma, ty de förstodo att anrätta en taffel -och draga försorg om en bankett, som kunde vara något värd. — De medförde kärror, vagnar och alleharida fullpackade fordor, som om hade:intet funnits förbanden på Todtenstein och intet stått att fåj trakten deromkring. — De slogo sig ner på gårdarna och i gångarna, så godt de kunde, och de sjuka och sårade. som Blanka hittills förplägat,; blefvo förda till byarna. Äfven de höga herrarne infunno sig och de förnämå prelaterne, sypnerligast af dominikanerorden. Edmund skickade alltid en hedersvVakt.emot dem ända till gebitets gränser. Slutligen inträffade älven konung Filip och Isalda, med -er talrik svit af ädla fruar, jungfrur och riddare, och med lysande, väl beridna domestiker. Deras in4åg förrådde dock ieke hälfter så mycken prakt som herr: Hobenhorst redan hade utvecklat på Todtenstein. -Dessutom i voro fruar och jungfrur;