ingenting bevisa; åter dömdes han till döden. Hä-
radsrätters sednare utslag fastställdes af hofrätten.
TANDSGORTS-NYMETRR.
Götheborg d. 47 Febr. Sju persoper (schåare
och dylikt folk) hafva förliden lördag på isen vid nya
Varfvet med fullt våld tagit några fisklass från en
bonde och huggit bondens kamrat i nacken med en
knif:; och en f. d. korrektionist, benämnd Johan Fre-
drik Eriksson (44 gånger förut tilltalad för stöld), har
förliden gårdags förmiddag, på gatan midt för gross-
handlaren Geijers hus rånat en bonde på 10 rdr, i
hvilket brott några små tjufpojkar varit bebjelplige.
(G. H.o.S. T.)
Wenersborg d. 45 Febr. En piga vid namn
Anna Sofia Josefsdotter från Slätthult i Bedvägs hä-
rad, är tilltalad för barnamord. Fostret har ej kun-
nat igenfinnas, men hon uppgifver sig hafva d. 45
sistl. Januari i förtid framfödt fostret, som då ej va-
rit ett qvarter långt och att det ej haft lif hvarken
före celler efter födelsen, hvarföre hon kastat det till
svinkreaturen, som förtärt detsamma.
— Den 44 sistl. Januari blef Bengt Andersson från
Mjölsered i Bjerke härad, efter att hafva förtärt en
betydlig qvantitet brävvin, ikullskuffed af bonden An-
ders Gustafsson från Torp i pämnde härad, då Bengt
Andersson sleg hufvudet emot en tröskel så bårdt,
att han påföljande dagen deraf afled.
— Iom Åmbjörnarps socken af Kinds härad, hafva
flera personer blifvit angripne af gastrisk nervfeber
och rödsot.
— Åtskillige skjutsskyldige invånare i Ulricehamn
hafva hos Kongl. Maj:t i underdånighet gjort ansökan
om förhöjning. i skjutslegan från nämnde stad, till 28
sk. hko för hvarje häst, men Kongl. Maj:t har icke
funnit skäl till denna ansökan lenma bifall: (W. V.)
Mariestad d. 47 Febr. Kong! Maj:t bar be-
viljat ett af Hångers och Mårby socknar, genom de-
ras pastor, kyrkoherden Andrån, sökt räntefritt låne-
understöd af 748 rdr bko till uppköp af utsädesspaunn-
mål, hvaraf dessa socknar efter förlidet år för dem
inträffad missväxt äro i atsakned. Lånet skall åter-
betalas sednast vid slutet af nästa år, hvarföre sock-
narne böra gifva gemensam ansvarighet. (M. V)
Örebro d. 47 Febr. Vid kämnersöätten här-
städes förevar åter förliden tisdag ransakningen an-
gåenda häktade sönerne Oscar och Carl Askers väld-
samma förfarande mot föräldrarne, fanjunkaren C. G.
Asker och hans hustru, hvarvid fem vittnen afhördes.
Af dessa vitsordade ce flesta, att båda sönerne vid
fera tillfällen fällt smädeord mot föräldrarne, såsom
tjufgubbe, tju- och rackareckona m. m. d., samt 2:ne
vittnen: kammakaren Lennberg, hos hvilken Asker
förlidet år bodde, att han många gärger erfarit, att
Oscar Asker burit våldsam band å så väl fadren som
mod;en, och deribland en gårg åsett, hurusom be-
mälde Oscar med dragen sabel, eller något annat till-
hygge, stått över modren, under det hon på golfvet
i rummet legat afdånad, utan att vittnet kunde !e-
stämdt upplysa, om bennes sanstöshet tillkommit ge-
nom föregånget våld eller af skrämsel; samt rfigan
Mina Kihlqvist, bvilken förlidet år haft tjenst hos
Asker, att hon en gång sett Oscär Asker skuffa sin
moder samt vil den af Lennberg omvittnade hän-
delse tillstädesvavit i rummet och sprungit ut efter
Lenonberg just i semma stund Oscar, efter uppkom-
men träta med modren, dragit sabel och hoiat att
dermed anfalla henne. Vitltnet, då bon återkom med
Lennberg, såg jemväl Oscar stående öfver den på
golfvet ardånade modren ! med det dragna vapnet
men kurde dock icke bestämma, om våd eller skrämn-
sel under hennes utevaro efter Lennberg orsakat gum
means sanvslöshet, den vittnet medelst påbadning med
vatten Iyckades häfva.
De tilltalade förnekade rigtigheten af vittnesmålen,
och Osrar Asker förmälde under häftig grät, att, ehu-
ru modren alltifrån hans barndom hatet honom och
ständigt handterat honom mycket illa, hade han lik-
väl icke mer än en enda gång, nemligen förliden
höstmarknad, då modren yklöste sönder honom i
ansigtet, tagit henne, kanske något hårdt, i det finger
som sårat, deraf möjligen någon, ehuru ringa, svull-
nad uppkommit. Han ville ingalunda förneka, att
han i många fall burit sig illa åt mot föräldrarne;
men om ock blott tvist uppkommit emellan honom
och modren, hade bon likväl alltid sprungit ut i går-
darne och skrikit öfver våld. Vittnena kunde härom
icke lemna annan upplysning, än att modren Asker
icke skulle vara ar sä serdeles mi!dt och fredligt sin-
nelag. :
— Fill Konungens befallningshafvande i länet har
rapport inkommit från kronolänsmannen i Sköllersta
-bärad, att klockaren och orgelnisten i Sköllersta Er.
Westerdahl, efter: flere dagars supande och slutliger
uppkommet slagsmål med musikanten Landin, natter
till Onsdagen d. 7 dennes hastigt aflidit. Westerdahl
ehuru temligen till åren kommen, var dock i hög gra
lättsinnig och retsam samt serdeles brgifven på stark:
drycker och låg nästan alltid i de!w med sitt prester
skap och kronobetjeningen i Orten, dem han på all
upptänkligt fätt gäckade och retade, ofta nox Met
icke så oqvicka infall och påhitt. Denna retsamhet
som gjorde Westerdahl på sätt och vis beryktad
hela orten. Var ett arf efter fadren, hvilken jemvä
var klockare, men i Svennevad under salig proste:
Esplings tid, och derunder, vid et begrafningstitlfäll
å kyrkogården, så uppretade den hetlerade prost
gubben, att denne, förgätande bäde sig sjelf och sit
vigtiga förehafvan de, började begrafningsceremonie
med att haodgripligen tillrättayisa klockaren med et
- spanskt rör, medan denne sag drog sig undan io
yrkan och såmedelst narrade prosten att förfölja si
an för att erhålla desto större fog till den klagan