mmm ccanzBN- rr mh Bm hh hKH X ÄN
Rundt omkring herrskade högtidlig stillhet: intet
löf rörde sig, blosset flammade klart och upprätt
och-likaså festligt och fridsamt var det i den from
ma eremitezss. bröst.
Han höll vid sitt älsklingsställe: — bergspre-
dikan, der Herrar för förstå gången låter sitt ord
gå ut öfver den förvildade och i synd försjunk-
na verldea, samt uttalar tröstens, salighetens och
helighetens lära i evig fullkomlighet. .
Han tänkte på den öfverraskning, hvilken des-
sa ord beredde honom; då han första gången lä-
ste och förstod dem. - Och ännu alltid verkade or-
det med samma väldighet på honom.
Själens högsta flygt utgår merendels från de
yttre omgifningarna. — Så hände det den from-
ma eremiten, då för första gången saligheten be-
rörde honom. Då sörjde han ännu sin konungs-
lige väns död och hade från högsta spetsen a!
fursteglans och verldsherrlighet flygtat undan :
klosterarmod och försakelse.
Men äfven det stilla klostret gaf honom ickt
den sökta friden, och han byggde sig eremitage
på helgouaberget. — Det var vid middagstimman
han satt under ett blomstrande mandelträd, di
Skriften första gången öfverraskade honom mer
detta budskap.
Hvad! utropade han. ,Sedan tusende år lef.
ver budskapet, men jag räknar tre och trettio ål
och förnimmer det först i dag? — Dock dennz
känsla var endast en rå beundrean. Om det gif
ves en Gud och rden hafva betydelse, så är det-
ta Guds, ord. Och emedan detta ord är möjlig!
och förbanden, har Gud besjälat menniskospråkel
och. den omätliga körleken lefver, ty dena har up
Henharat sig.V -