mördare på öppen gata och på landsbygden fin-
nas, proportionsvis till folkmängden, vida flera i
Stockholm och i Sverge, än uti Frankrike och
England; att detta kommer sig deraf, att po-
lismakten derstädes är talrikare och bättre ord-
Aad, än i Sverge och att man der icke filantro-
ppiserar om och för skurkar, såsom man här ofta
ser och hör, Den första af dessa uppgifter är
Påtagligen oriktig — måhända föranledd af Insän-
darens, lika med många andras, ej utan skäl upp-
skrämda inbillning. Vill man gå till verkliga
förhållandet, så har det visat sig, att vid de o-
hyggliga illgerningar, som periodiskt satt hufvud-
staden i förskräckelse, såsom personers öfverfal-
lande med knif, rånande m. m., hafva vanligtvis
flere sådana efter hvarandra föröfvats af två, tre
-eller fyra rymda korrektionister; och nu sed-
nast har det ju blifvit kunnigt, att rånet å ban-
kobokhållaren Almgren föröfvats af samma per-
soner, som mordet på kammarjunkaren Lager-
stråle. När dessa kommit i förvar, har det van-
ligen åter en tid varit tyst. Detta förminskar
ingalunda gerningens ohygglighet eller behofvet af
en bättre nattbevakning, men är dock ett bevis
emot Insändarens uppgift, och vi kunne ej fin-
na, att det är nödigt uppskrämma sinnena mera,
än hvartill förhållandet nog ändå kan föranleda.
Hvad polisen och bevakningen angår, så är i
det afseendet Stockholm ej att i något afseende
jemföra med Paris och London. Hvarföre vill
man då icke hellre jemföra det med Köpenhamn,
Hamburg, Mänchen, Rouen, Bordeaux, hvilka
alla ändock äro vida folkrikare än Stockholm, och
hafva vida starkare rörelse? — Uttrycket, att
man icke der (i England och Frankrike) filantro-
piserar om och för skurkar, såsom man här ofta
ser och hör, är än mera märkvärdigt. Det be-
visar en hög grad af okunnighet hos Insändaren,
som sålunda icke vet, att de Engelska tidningar-
na i åratal varit uppfyllda af afhandlingar om fat-
tigvården och medlen att förbättra de lägre klas-
sernas moralitet, samt återföra brottslingar ifrån
förderfvet; och att en hel vidsträckt litteratur
öfver detta ämne uppväxt i nyssnämnde länder,
samt sysselsätter deras förnämsta tänkare och lag-
kloke. Men märkvärdigast af allt är, att Insän-
daren genom det citerade uttrycket indirekt ytt-
rat sin ovilia mot H. K. H. Kronprinsen, för det
H. K. H. ecnat sin tid åt studier i detta ämne
-och sjelf utgifvit ett filantropiskt arbete i skriften:
Om Straff och Sth affanstalter. Vi för vår del,
och säkert-äfven större delen af allmänheten, tve-
ka deremot ej, att hålla ITans Kongl. Höghet räk-
ning för detta arbete, och våga till och med anse
sjelfva de humana och filantropiska grundsatser-
na, som deri framträda, såsom något i hög grad
-hedrande för en person på hans upphöjda plats.
Insändaren klagar derefter öfver uselheten af
vår fångvård och fångbevakning, och bäruti kun-
na vi gerna instämma; men säkert är, alt rätta
medlet till en förbättring deraf, icke ligger i det
förslag, som man läst i Biet, att ställa den inre
fångbevaknivgen på militärisk fot och alltsam-
mans under polismaktens befäl; ty utan att klan-
dra någon, är det en rezel, att man icke bör un-
-derlätta tillfället och frestelsen till missbruk.
Lika osmakligt och snart sagdt vidrigt måste
ett annat uttryck förefalla: att man i andra län-
der pej låter dåra sig hvarken af den juridiska
eller den liberala filantropien, som vill behandla
polisåtgärder efter samma grunder som öro lagda
för lagskipning i allmänhet. Om vi få lof att
fråga Minerva och insändaren: Efter hvilka grun-
der skola då polisåtgärder bebandlas? Är det
måhända meningen, att hela detta element skall
stå utom statens öfriga lagbundna förhållanden,
och att terrorismen skall utgöra dess egentliga och
enda bas och drifkraft, samt öfverståthållare-em-
betet i Stockholm med sina underlydande utgöra
ett serskildt paschalikat, eller en Svensk Janit-
scharcorps med sin chef? Att polisen så betrak-
tas i det despotiska Ryssland är sannt; men vi
vete just icke, om Svenska folket i allmänhet
bar lust att se sina institutioner inrättade efter
Ryskt mönster: det kan i detta afseende vara
nog med militärernas uniformer; och i synnerhet
tro vi icke att det närvarande ögonblicket är pre-
cist så väl afpassadt för slika försök. Hvad åter
t. ex. England beträffar, så kunna vi berätta, att
sjelfva polisbevakningen och polisdomstolarna der
äro i helt olika. händer, och att de sednare anse
sig förpligtade att gå tillväga just efter de grunder,
som insändaren förkastar. Detta går så långt, att i
England t. ex. undersökas till och med disciplinarmål
angående oordningar på arbets- och korrektionshu-
sen, vid polisdormstolarna och afdömas der, och
offentligheten vid dessa domstolar lemnar der ett
stort skydd emot missbruk. Minerva-insändaren
skulle till och med fasa för, om han finge se, huru
omsorgsfuilt personlighetsprincipen, d.v.s. aktningen
för enskild menniskorätt, der vårdas ända der-
hän, att- man kan: få se alla de engelska bladen
sysselsätta sig i ledande artiklar med sådana mål,
som att ett fattighjon fått stryk af föreståndaren
och dylikt, som bär anses nästan aldeles som sig
bör, åtminstone af: det slags folk, hvartill Miner-
va-insändaren synes höra.
Vi anmoda derföre vänligen Minerva, att råda
sin insändare att litet bättre studera de engelska
och fransyska polisförhondlingarna innan han nä-
:sta gång kommer fram med utgjutelserna af sin
vishet.
S——L 3 rnse
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAÅKER.
Dagbladet meddelar i dag berättelsen om
LT. SS oofaosanAda an