Efter den utredning vi nu lemnat, angående hela tiden till 4720-taet, vilje vi hoppas, att enhvar skall finna, det vi stödja vår mening angående rätta beskaffenheten af de Halländska kyrkohemmanens natur på rättvisa grunder; och vi skulle måhända med skäl våga påstå, att allt hvad pinsändaren, i Biet vidare ordat, om en hop speciella resolutioner och stadganden, under det öfriga af 1700-talet och början af 4800-talet, icke kan eller bör anses lagligen upphäfva den natur, som hemmanen ägt och som endast genom Jaga undersökning bör kunna dem frånkännas. Men då till utredandet af sanningen, äfven dessa sednare tidernas förhållanden böra noga betraktas, vilje vi bärnäst följa Bietn, i dess småaktiga försök till att utur enskilda administrativa beslut finna rättssrunder för kränkandet af lagliga rättigheter. Innan vi likväl vända oss till dessa detalj-frågor, anse vi oss, böra fästa våra läsares uppmärksamhet vid sjelfva hufvudsaken i den fråga som nu afhandlas eiler angående rätta naturen af de 242 Halländska hemman, som delade i halfva och fjerdedelar, m. m. innebafvas och bebos af omkring 200 åbofamiljer. Vi tro oss böra genast göra det, emedan äfven andra ,insändare, i Biet, sökt att bortvränga just denna hufvudsak, genom de aldra vidunderligaste påståenden, såsom t. ex. att just om hemmanen blefvo förklarade för krono,och såsom sådana behandlade, skuile åboerna förlora; de skulle just då drifvas från hemmanen, och de som nu föregifva sig söka gagna dem, tjena helt andra, enskilda interessen än deras, m. Mm. Hufvudsaken är nemligen tveggehanda: rätt till skatte-köp, för laglig åbo; samt en snar rättelse i arrende-systemet, hvilket är och blir förstörande för folket, och häfden på hemmanen, samt sålunda skadar så väl åbo-familjea som det allmänna. De förra kan blott vinnas, genom hemmanens förklarande för kronohemman; det sednare blott genom återförandet till vanlig städja i likhet med andra kronohemman. : Ibland de satser, som den sednare tidens konservativa, eller rättare reaktionära, begrepp uppställt, är äfven den, att kronan såsom ägare till kronoiorden skulle kunna vägra städjerätt af kronohemman till enkor och barn, sjelf öfvertaga hemmimen, införa arrende-system, försälja dem till hvilken annsn som regeringen vilJe, än till åboens rätta arfvingar; med ett ord, förvandla bela den emot fullgörande af sina skyldigheter till Staten hittills såsom fri ansedda befolkningen på kronojorden, till icke mindre än stat-torpare eller kanske verkliga trälar, derest den ej vill låta sig drifvas bort från den jord, som deras fäder odlat med sin svett, och som de hittilis i likhet med hela Sveriges skatte-allmoge kunnat gifva det kära namnet af sin fädernejord, ehutu de ej egentligen haft annat än en tryggad, men lyckligen i det hufvudsakligaste, väl tryggad besittnings-rätt till densamma. Det år i denna samma, omenskliga roflystna och samhällsförderfliga statsmanna-anda, som man redan sökt uttaga första steget: emot de Halländska kyrkohemmans-åboerna Eyckas man deri — får missbruket häfd — då skall: man vända sig emot befolkningen på de öfrige 1,600 krono-hemmanen; man skall söka att genomdrifva denna våldsamhet emot de derå pu besutna tusendetals familjer, och i arrende-systemet. finna en ny utväg, att. öka förvaltnings-inflytelsen och gynna enskilde på det allmännas och de arbetande folkklassernas bekostnad. Se der frukten af den Halländska kyfkobemmans-frågans utveckling, om den måhända ock icke varit grunden för dess första tillkomst. Se der hvärtbän ett, i början kanske blott enskildt hugskott, en enskild vinnings-spekulation: eller något, dylikt, under..den strid som förefallit. angående: ; prineipen;utvecklat sig, och som nu görsdet till hvarje rättrådig medborgares pligt, att önska frågans rättsenliga utredning, samt derefter äfven dess administrativa handläggning i enlighet med andan och stadganderna i Skatteköps-förordningen samt deförsäkringar, som Sveriges allmoge under de derpå följande tiderna emottagit af konungar och rikets Ständer. Det är derföre, som vi stride för. den vigtiga specialfrågan, i och för den ännu vigtigare principens skull, och som vi hoppas, att läsarens uppmärksamhet icke skall tröttäs af de bevis, som ännu måste anföras för att tillfyHest visa våra motståndares lagstridiga och okunniga räsonnemanger, och slutligen kunna gifva den rätta karakteren åt de regeringsbeslut, som allmänheten sett utfärdade i detta-regeringsärende. -i-: oc(Forts.: följer.) STOCKHOLM den 14 Febr. se HM I AZ Tile Kl 4 Afa