äta, hvarefter, och då bustrun i anledning häraf till
honom yttrat: det är väl du ätminstone kän skaffa
dig annat, Colen blifvit ond öch svarat: tag du mat:
korgen. och gå din väg, ditt förbannade ..., hvilket
gifvit hustrun anledning att förebrå mannen det opas-
sande i :hans uppförande. Hustru Colln hade imed:-
lertid: tagit matkorgen med sig och gått. När man:
nen: omkring kl. 42 hemkommit, hade han ej heller
velat förtära någon mat; hvaremot han, som då varit
än mera öfverlastad, på ett mindre grannlaga sätt
uppfört sig emot hustrun,. och bedt henne återställa
honom de penningar han förut lemnat henne att för-
vara, hvarefter han tagit penningarna med sig, och
gått sin väg: Och hade hon derefter icke hört något
af honom, förrän kl. !,9 på aftonen, då en af hans
kamrater infunnit sig hos henne, och omtalat att hen-
nes, man blifvit häktad, för det han slagit timmer-
mannen Westerlund.
Åtskilliga orlofssedlar och afskedsbetyg, utfärdade
af Collns förra husbönder, inpehöllo fördelaktiga in-
tyg öfver Collns fräjd och uppförande.
Aktor, stadsfiskalen fältsekreteraren Thavenius, yr-
kade, att tilltalade Colln, såsom öfvertygad att haf-
va i löndom och försåtligen tillfogat timmermannen
Westerlund ett så hårdt slag, att denne deraf ljutit
döden, måtte härföre, i förmågo af 22 kap. 9 8 och
12 kap. 1. Missg.-balk., dömas att mista lifvet.n
Den 40 sistl. Okt. afsade Kämnersrätten utslag,
hvarigenom Colln, på grund alf-de- utaf aktor åbe-
ropade lagrum, blef dömd att halshuggas.
. Colln, som efter utslagets afkunnande förklarade
att han var dermed nöjd, samt att ban öfverlemnade
sig åt Guds nåd, anhöll, att, på det åtminstone in-
gen osanning måtte betunga hans samvete, i proto-
kollet måtte intagas, det han numera ville draga sig
till minnes, att han under vägen till -häktet, på sätt
uppsyningsmannen Berglund omvittnat, yttrat, det
han vore beredd att gå samma väg, som votontären
Breitfelt före honom gåttp.
Hos Svea Hfrätt anförde Colln besvär öfver Käm-
nersrättens utslag, och påstod, att han icke, på sätt i
utslaget influtit, med försåt och af hämd utfört drå-
pet å Westerlund, samt anhöll, för atwt till trovärdig-
het och bevis leda detta påstående, att han, jemte
enkan Westerlund, måtte blifva inför Hofrätten munt-
ligen hörd; hvilket bifölls. Vi förhöret förklarade en-
kan Westerlund, i-anledning af Collns begäran, det
hon måtte upplysa, huruvida hon någonsin förmärkt
att. annat än vänskapligt förhållande emellan GCollen
och Westerlund i lifstiden egt rum, att Colln under
de sednast förflutna åren ofta besökt Westerlund, utan
att hon. dervid dem . emellan: förmärkt någon miss-
sämja. -Colln uppgaf, på framställde frågor, att ifrån
det Westerlund jemte de öfriga tre kamraterna af-
lägsnat sig ifrån den krog, dit GColln ifrågavarande
dag på e. m. inbjudit dem, och till dess Colln ef-
ter dem begifvit sig åter till det stället, der de ge.
mensamt förehaft arbete, icke:längre tid förflutit, än
som erfordrats för liqviden af den intagna förtärvin-
gen; och att Colln. som då varit af starka drycker
öfverlastad, och endast deraf kunde förklara anled-
ningen till sitt våldsamma förfarande vid tillfället
samt att han icke insett och betänkt det vådliga uti
att dervid. begagna yxan, af förtrytelse deröfver att
Westerlund förut på eftermiddagen slagit Colln, tänkt
att, såsom orden fallit, gifva Westerlund ett nyp, men
ingalunda haft för uppsåt att tillfoga honom någon
svårare skada, än mindre afhända honom lifvet.
Hofrätten åberopar, till stöd för sitt utslag, 24 kap.
1 S Missg.-balk.
Hos Kongl. Maj:t hafva Colln och hans hustru,
äfvensom enkan Westerlund; för den brottslige an-
hållit om nåd, både på svenska och fransyska.
MA FIETERI ARNESEN SENSOR