äta, hvarefter, och då bustrun i anledning häraf till honom yttrat: det är väl du ätminstone kän skaffa dig annat, Colen blifvit ond öch svarat: tag du mat: korgen. och gå din väg, ditt förbannade ..., hvilket gifvit hustrun anledning att förebrå mannen det opassande i :hans uppförande. Hustru Colln hade imed:lertid: tagit matkorgen med sig och gått. När man: nen: omkring kl. 42 hemkommit, hade han ej heller velat förtära någon mat; hvaremot han, som då varit än mera öfverlastad, på ett mindre grannlaga sätt uppfört sig emot hustrun,. och bedt henne återställa honom de penningar han förut lemnat henne att förvara, hvarefter han tagit penningarna med sig, och gått sin väg: Och hade hon derefter icke hört något af honom, förrän kl. !,9 på aftonen, då en af hans kamrater infunnit sig hos henne, och omtalat att hennes, man blifvit häktad, för det han slagit timmermannen Westerlund. Åtskilliga orlofssedlar och afskedsbetyg, utfärdade af Collns förra husbönder, inpehöllo fördelaktiga intyg öfver Collns fräjd och uppförande. Aktor, stadsfiskalen fältsekreteraren Thavenius, yrkade, att tilltalade Colln, såsom öfvertygad att hafva i löndom och försåtligen tillfogat timmermannen Westerlund ett så hårdt slag, att denne deraf ljutit döden, måtte härföre, i förmågo af 22 kap. 9 8 och 12 kap. 1. Missg.-balk., dömas att mista lifvet.n Den 40 sistl. Okt. afsade Kämnersrätten utslag, hvarigenom Colln, på grund alf-deutaf aktor åberopade lagrum, blef dömd att halshuggas. . Colln, som efter utslagets afkunnande förklarade att han var dermed nöjd, samt att ban öfverlemnade sig åt Guds nåd, anhöll, att, på det åtminstone ingen osanning måtte betunga hans samvete, i protokollet måtte intagas, det han numera ville draga sig till minnes, att han under vägen till -häktet, på sätt uppsyningsmannen Berglund omvittnat, yttrat, det han vore beredd att gå samma väg, som votontären Breitfelt före honom gåttp. Hos Svea Hfrätt anförde Colln besvär öfver Kämnersrättens utslag, och påstod, att han icke, på sätt i utslaget influtit, med försåt och af hämd utfört dråpet å Westerlund, samt anhöll, för atwt till trovärdighet och bevis leda detta påstående, att han, jemte enkan Westerlund, måtte blifva inför Hofrätten muntligen hörd; hvilket bifölls. Vi förhöret förklarade enkan Westerlund, i-anledning af Collns begäran, det hon måtte upplysa, huruvida hon någonsin förmärkt att. annat än vänskapligt förhållande emellan GCollen och Westerlund i lifstiden egt rum, att Colln under de sednast förflutna åren ofta besökt Westerlund, utan att hon. dervid dem . emellan: förmärkt någon misssämja. -Colln uppgaf, på framställde frågor, att ifrån det Westerlund jemte de öfriga tre kamraterna aflägsnat sig ifrån den krog, dit GColln ifrågavarande dag på e. m. inbjudit dem, och till dess Colln efter dem begifvit sig åter till det stället, der de ge. mensamt förehaft arbete, icke:längre tid förflutit, än som erfordrats för liqviden af den intagna förtärvingen; och att Colln. som då varit af starka drycker öfverlastad, och endast deraf kunde förklara anledningen till sitt våldsamma förfarande vid tillfället samt att han icke insett och betänkt det vådliga uti att dervid. begagna yxan, af förtrytelse deröfver att Westerlund förut på eftermiddagen slagit Colln, tänkt att, såsom orden fallit, gifva Westerlund ett nyp, men ingalunda haft för uppsåt att tillfoga honom någon svårare skada, än mindre afhända honom lifvet. Hofrätten åberopar, till stöd för sitt utslag, 24 kap. 1 S Missg.-balk. Hos Kongl. Maj:t hafva Colln och hans hustru, äfvensom enkan Westerlund; för den brottslige anhållit om nåd, både på svenska och fransyska. MA FIETERI ARNESEN SENSOR