styres af en orubblig rättskänsla. Skulle det dere mot hända, att magten sätter böjelsen för godtye kets bibehållande framför de nyssnämnda grund satserna, eller sjelf är ett redskap i. händerna p en oligarki eller en s. k. kamarilla, hvars syfte mål är att på sidan om de lagliga institutionern tillvinna sig och sitt kotteri. fördelar på mängden bekostnad, och att motarbeta utvecklingen af dei konstitutionella andan, så är det klart, att de för säkringar, som dess organer gifva. om sitt obero ende nit för folkets bästa i allmänhet, endast ut söra ett skrymteri och en lånad yttre skenhelig het, som det är :vigtigt att upptäeka och afkläda på det allt må ställas på sin rätta plats och hva och en -veta hvad han har att rätta sig efter. Uti dessa förutskickade anmärkningar finner läsaren en förklaringsgrund, hvarföre vi anse redaktionen af Svenska Biet genom dess till Aftonbladet insända och i N:o 29, för Måndagen den 5 dennes meddelade förklaring, icke blott hafvå gilvit oss en giltig anledning att underkasta de uppgifter, som der förekomma, en närmare gransknibg, utan äfven, så att säga, hafva sjelf påkallat dessamma, och det är med anledning häraf, vi tagå oss friheten fortsätta från sista Onsdagsbladet vårt skärskådande af Biets förklaring, i hvad ensamma ängår SJELFVA BOLAGET. Biet har yttrat sig vilja ganska öppet lemna Aftonbladet alla de upplysningar det äskat härom och ändå flere, för att en gång för alla med Aftonbladet och dess allmänhet i detta afseende komma på det klaran. Det uppgifves nu, att efter den föresyn, som finnes i England och Frankrike, der flere af de större tidningarne äro grundade på aktier och bolag, ,beslöto åtskilliga svenska medborgare af nästan alla samhällsklasser, under hösten 41840, att bilda en större tidning af konservativ färg,; och att desse då gjorde den någon tid förut uppsatta tidningen Svenska Biets redaktörer det anbudet, alt på associationens. förlag från och med början af 1844 utgifva en större konservåtiv, daglig tidning Saken uppgjordes sålunda (vi anse oss här, för bättre minnes skull, böra återupprepa bela den mening, som angår redaktionens förhållande till bolaget) att redaktioneh åtog sig, mot en per år i ett för allt bestämd rund summa ill. redaktiopskostnådens bestridande, att ansvara för :bladets: utkommande hvarje dag, med just det uttryckligazförbebåll att .dersamrha skulle hafva fullkomlig rättighet att i smått och stort bestämma tidningens innehåll ensamt sefter sin öfvertygelse, utan att någon, vare sig bolagsman eller annan, skulle ega.att deri på ringaste sätt inblanda sig, eller ens få i bladet intagen en egen artikel, om den af redaktionen ogillades. Red. ställdes uti detta afseende Uti ingen beröring med någon af bolagsmänner; ej: heller med någon. annan. Blott det betingadeså deras sida. att-derest tidningen någon ång så förnekade. sin. konservativa karakter, att olaget icke längre kunde anse den uttrycka konservatismens principer i allmänhet, skulle det, efter allmän öfverenskommelse, vara berättigadt att nedlägga tidningen. Beträffande tidningens ekonomi ställdes deremot en af redåktörerne i beröring med en, hvarken af folkgunst eller regeringsgunst beroeade man, till hvilken alla inflytande medel skulle aflemnas, och hvilkenitill besagde redaktör skulle utassignera på reqvisition hvad som. månadtligen till tid-; ningen åtgick. Efter denna plan har tidningen sedermera fortgått. Red. har, såsom lätt häraf kan inses, hvarken att skaffa med tidningens aktiemedel, balanser eller öfverskott, den känner hvarken hvilka som understödja eller icke uhderstödja densamuwia, och har ingen förbindelse att känna dem. En af redaktörerne lemnår för månaden. räkning å tryckningskostnaden och qvitterar... Des: öfriga veta ingenting om tidniovgens affärer, likasom dessa icke i ringaste mån bekymra dem. Den summa, som är bestämd till redaktionskostnaden, utgår med ens af prenumerationen vid årets börjän. Den är icke öfverdrifvån, men här visat sig tillräcklig för måttliga anspråk. Kån tidningen upparbetas derhän, att den demnar öfver: skott, :så är detta bolagets, om det vill. deraf begagna sig: lemnar deremot utgifvandet någon förlust; så är denna äfven bolagets. ? s Vid en uppmärksam genomläsning af. detta utdrag, finner man lätt hvad det är, som. Biet dermed egentligen . vill hafva sagt åt allmänheten; nemligen 4:0 att bolaget icke:står i något förhål-. lande till de magtegande; 2:o att redaktionen likaledes är fullkomligt oberoende-af bolaget, endast med det förbebåll, att tidningens. hufvudriktning skall vara konservativ); 3:0 att redaktionen icke har det ringaste att skaffa med tidningens ekonomi eller större eller mindre framgång hos allmänheten, samt 4:0 att redaktionen sjelf icke ens känner någon -af bolaget, mer än den, ;hvarken af folkgunst eller regermgsgunst beroende, mannen, som utbetalar tryckningsoch redaktionsarfvodet. Vi tvifla, att en större massa af oriktigheter och motsägelser någonsin kunnat yttras på fyratio rader, än det som förekommer i de här ofvanstående, och utbedje oss att få förtydligadetta påstående och belysa uppgifterna genom några ytterligare frågor. . Redaktionen af Biet känner således hvarken hvilka som understödja eller icke understödja tidningen, och har ingen förbindelse, att känna dem Har man väl någonsin sett en så oskuldsfull. okunnighet? Herrar biredaktörerne känna då förmodligen icke ens de mågran medlemmar af bolazet, med bvilka de uppgjort sitt eget kontrakt. om de stupa på dem på gatan; och lika obekanta äro de sannolikt med Hofmarskalken von Beskow, Excel!ensen Grefve Brahe, Excellensen Löwenhielm i Paris, General-Adjutanten