sält finner Men, att rexeringen, 1 de första tider-
na etter pi:ovimsens införhfvande med Sverige, be
bandlat dylika hemman. Enligt kongl!. bretvet d.
24 Mears 1673 beviljades byte af kyrkohemman
och andra kronohemman, med frälsejord. Det
var landsböfdingen i länet, som sjelf erhöll bifal
till ett sådånt byte; och föga troligt är det, att
denna embetsman ifrågasatt ett sådant byte, om
kyrkors rätt derigenom blilvit krinkt.
Man finner under dessa första tiderna, efter
Hallaads iuförlifvande med Sverige, mindre städ-
jemål upptsgna i de s. k. städsellängderna; men
Ängen an:edning kan deraf hemtas, att kyrkorna
ännu då tillvillat sig städjerätten. I Sverige ba-
-de red:n uader Johan HLE:s tid bördsrätten blifvit,
hvad kronohemman angick, så förklarad, att krono-
åboers besitiniogsrätt lättare öfvergick till deras
efterkommande, än i Fanmark. Denna åtgärd, en
början till skalteköpsrättigbetens utvidgning, hade
i Sverige visat sig alltmer fördelaktig för allmo-
-gen, jordbruket och staten gemensamt, och fram-
kallat Gustaf IH Adofs förordning om skattekö-
pen, som nogare bestämde kronoåboernas rätt der-
till. I Haliand kunde denna rätt ej if ågakomma
under danska tiden; men troligen skulle en nog-
grann undersökning i jordeböckerna eme!lan 1660
och 4634 visa, alt äfven skatteköp då egt rum
af ett eiler annat kronohemman. Såsom bekant
är, instälides skatteköpen af Carl den XI; och
kroaobemrmnanen utstänjades af kronan, emot be-
stämda städj-afifter, som årligen erlades. Att det
så bordt ske äfven i Halland, är icke tvifvel un-
derkastadt; men derföre icke alldeles säkert, att
denna ordning der, ötverallt och under hela ti-
den blifvit iakttagen. - Det var nemligen i såväl
Halland som de öfrige eröfrade landskapen bruk-
ligt, att indelta löners innehafvare sjelfve utstäd-
jade sina på lön anslagna hemmav; och detta
torde föran!edt, att äfven kyrkor, här och der,
börjat snse sig kunna göra likaså med de hem-
man, hvaraf de uppburo ränta.
Det är svårt att vinna säker kännedom om,
huru i de första åren efter danska tiden Stichts-
förvaltningen i Hal and ersattes af hågon annan
civilmyndi, het, eller om konungens befallnings-
hafvande al:ena, eller jemle konsistorium, öfvertog
densamma. Hvad man likväl kan med städjeläng-
derna visa, det är att kyrkohemmanenn, som un-
der 4680 och 90:!a!en indelades och roterades till
dragonhåll, icke bortstädjades, utan efter samma
grunder som för kronohemmanen, så vida de ej
voro serskildt donerade och lagda under kyrkans
och presterskapets dominium. Såsom sagdt är,
voro stävjorna den tiden högst obetydliga; och
bemmanens isde!ning och rotering vittna, då så-
dant. icke kunde ifrågakomma för privilegierad
jord, att Lemmanen anvsågos såsom kronohemman.
Så synes sakerna hafva stått, då kyrkoinspektora-
ten inrättades i slutet al 4690:talet. Det är allan-
ledninz, att buivudorsaken till oredan med de
Halländska ky; kohbemmanen här!eder sig ifrån miss-
förstånd öm dessa befattningars egentliga verk-
ningskrets; ett missförstånd; som likväl förmod-
ligen icke fitt räcka eller grundläggas, om ej
serskilda förbållanden, och deribland de lidanden
och oordningar, som Carl XII:s olyckliga krig
medförde, vållat att det obemärkt fortgick och
befästades. Vi vilje derföre åt denna tidpunkt eg-
på en så nog:ran undersökning, som tid och till-
fälle medsifver.
Instruktionen för kyrko-inspektorerna tillkom
först på General-guvernörens i Skåne förslag; och
märkvärdigt är, att i den redaktion som Guver-
nörs-ewbetet föreslog, icke finnes ett enda ord
om Stlädsmål eller städjerätt. Denna redaktion
förändrades betydligt uti den af Regeringen utfär-
dade Instruktionen för Skåne af den 23 Apr.
4697. Föijande året, i Mars månad meddelades
samma Jastsuktion till Halland, af Regeringenj
likväl unde: tecknad den 30 Au. 4697. Först
den 44 luni 4722 meddelades den af Kammar-
koilegium tiil Götheborgs och Bohus Län. Man
ser således, att Inspektorernas verksamhet i
Halland nära infaller lika med krigsåren.
Iostruktionen förutsätter, att Kyrko-inspekto-
rerne avtagas al Kammar-collegium; och s 14
föreskrifver, att en Jordebok skulle upprättas öf-
ver alla kyrkornas tillhörigheter, fasta grunder,
jordezendom, åkrar, ängar, skogar, gatubus, qvar-
nar och andra lägenheter ehvad namn de heldst
hafva kunna, som till kyrkan någon ränta af sig
kasta, införandes hvarest de ära belänta, med åbo-
ernes namn, nummer och hemmantal samt huru
mycket för bvarje lägenbet årligen bör utgöras i
penningar eller Persedlar. Denna Jordbok skulle
först upprättas gemensamt med kyrkoherden och
kyrkovärdarne; men sedan skulle inspektoren blott
Jjåta en afskrift medfölja hvarje års räkenskap.
Den första Jordeboken askulle vid Guvernementet
approberas. i
Här bafva vi sålunda en handling, som behö-
den sirligaste af dem alla. Han var klädd i grönt,
FP RK