sält finner Men, att rexeringen, 1 de första tiderna etter pi:ovimsens införhfvande med Sverige, be bandlat dylika hemman. Enligt kongl!. bretvet d. 24 Mears 1673 beviljades byte af kyrkohemman och andra kronohemman, med frälsejord. Det var landsböfdingen i länet, som sjelf erhöll bifal till ett sådånt byte; och föga troligt är det, att denna embetsman ifrågasatt ett sådant byte, om kyrkors rätt derigenom blilvit krinkt. Man finner under dessa första tiderna, efter Hallaads iuförlifvande med Sverige, mindre städjemål upptsgna i de s. k. städsellängderna; men Ängen an:edning kan deraf hemtas, att kyrkorna ännu då tillvillat sig städjerätten. I Sverige ba-de red:n uader Johan HLE:s tid bördsrätten blifvit, hvad kronohemman angick, så förklarad, att kronoåboers besitiniogsrätt lättare öfvergick till deras efterkommande, än i Fanmark. Denna åtgärd, en början till skalteköpsrättigbetens utvidgning, hade i Sverige visat sig alltmer fördelaktig för allmo-gen, jordbruket och staten gemensamt, och framkallat Gustaf IH Adofs förordning om skatteköpen, som nogare bestämde kronoåboernas rätt dertill. I Haliand kunde denna rätt ej if ågakomma under danska tiden; men troligen skulle en noggrann undersökning i jordeböckerna eme!lan 1660 och 4634 visa, alt äfven skatteköp då egt rum af ett eiler annat kronohemman. Såsom bekant är, instälides skatteköpen af Carl den XI; och kroaobemrmnanen utstänjades af kronan, emot bestämda städj-afifter, som årligen erlades. Att det så bordt ske äfven i Halland, är icke tvifvel underkastadt; men derföre icke alldeles säkert, att denna ordning der, ötverallt och under hela tiden blifvit iakttagen. Det var nemligen i såväl Halland som de öfrige eröfrade landskapen brukligt, att indelta löners innehafvare sjelfve utstädjade sina på lön anslagna hemmav; och detta torde föran!edt, att äfven kyrkor, här och der, börjat snse sig kunna göra likaså med de hemman, hvaraf de uppburo ränta. Det är svårt att vinna säker kännedom om, huru i de första åren efter danska tiden Stichtsförvaltningen i Hal and ersattes af hågon annan civilmyndi, het, eller om konungens befallningshafvande al:ena, eller jemle konsistorium, öfvertog densamma. Hvad man likväl kan med städjelängderna visa, det är att kyrkohemmanenn, som under 4680 och 90:!a!en indelades och roterades till dragonhåll, icke bortstädjades, utan efter samma grunder som för kronohemmanen, så vida de ej voro serskildt donerade och lagda under kyrkans och presterskapets dominium. Såsom sagdt är, voro stävjorna den tiden högst obetydliga; och bemmanens isde!ning och rotering vittna, då sådant. icke kunde ifrågakomma för privilegierad jord, att Lemmanen anvsågos såsom kronohemman. Så synes sakerna hafva stått, då kyrkoinspektoraten inrättades i slutet al 4690:talet. Det är allanledninz, att buivudorsaken till oredan med de Halländska ky; kohbemmanen här!eder sig ifrån missförstånd öm dessa befattningars egentliga verkningskrets; ett missförstånd; som likväl förmodligen icke fitt räcka eller grundläggas, om ej serskilda förbållanden, och deribland de lidanden och oordningar, som Carl XII:s olyckliga krig medförde, vållat att det obemärkt fortgick och befästades. Vi vilje derföre åt denna tidpunkt egpå en så nog:ran undersökning, som tid och tillfälle medsifver. Instruktionen för kyrko-inspektorerna tillkom först på General-guvernörens i Skåne förslag; och märkvärdigt är, att i den redaktion som Guvernörs-ewbetet föreslog, icke finnes ett enda ord om Stlädsmål eller städjerätt. Denna redaktion förändrades betydligt uti den af Regeringen utfärdade Instruktionen för Skåne af den 23 Apr. 4697. Föijande året, i Mars månad meddelades samma Jastsuktion till Halland, af Regeringenj likväl unde: tecknad den 30 Au. 4697. Först den 44 luni 4722 meddelades den af Kammarkoilegium tiil Götheborgs och Bohus Län. Man ser således, att Inspektorernas verksamhet i Halland nära infaller lika med krigsåren. Iostruktionen förutsätter, att Kyrko-inspektorerne avtagas al Kammar-collegium; och s 14 föreskrifver, att en Jordebok skulle upprättas öfver alla kyrkornas tillhörigheter, fasta grunder, jordezendom, åkrar, ängar, skogar, gatubus, qvarnar och andra lägenheter ehvad namn de heldst hafva kunna, som till kyrkan någon ränta af sig kasta, införandes hvarest de ära belänta, med åboernes namn, nummer och hemmantal samt huru mycket för bvarje lägenbet årligen bör utgöras i penningar eller Persedlar. Denna Jordbok skulle först upprättas gemensamt med kyrkoherden och kyrkovärdarne; men sedan skulle inspektoren blott Jjåta en afskrift medfölja hvarje års räkenskap. Den första Jordeboken askulle vid Guvernementet approberas. i Här bafva vi sålunda en handling, som behöden sirligaste af dem alla. Han var klädd i grönt, FP RK