derordnades händer, att borgerskapet åtminston icke har något skäl att vilja ännu. mer öka den genom att åt samma myndighet bortlemna högst befälet öfver stadens bevakning, i händelse de lyckas erhålla en reform i den nuvarande orga nisationen af densamma. Deraf följer icke, att e Polisen skall ega all nödig rättighet att reqvirer och erkå!la prompt biträde af denna corps, nä så behöfves; men sådant kan ske utan att de förvandlas till ett garde åt öfverståthållareembe tet under dess suveräna myndighet. Detta visa sig än skäligare om man besinnar, att .vaktern ofta kunna behöfva att kallas till vittnen i afse ende på uppiräden, deruti polisbetjeningen är an gifvare, och det är då ej lämpligt, att de stå ett alitför direkt beroende af dessa sednare, son lätt skola blifva frestade att öfver dem vilja ut öfva ett slacs förmanskap. Likaså synes det alldeles förfeladt, att vilj ställa dessa vakter under krigsartiklarna, isynner bet då de, såsom det vill synas af förslaget, skul le antsgas endast för ett halft år i sender. D befinna sig i alla fall i en tilräckligt prekär: oci beroende ställning, då de kunna genom ett regle mente underkastas serskilda disciplinörstraff fö försbelser i tjensten,. Alminstone lärer det var ganska säkert, att om man, såsom insändaren an tydt, räknar på att fattigare handtverkare skol åtaga sig sådan vaktgöring, så går man miste on detta, i fall de skola ställas under krigsartiklarn samt under polisens omedelbara och suveräna be fäl. Det bör icke förloras ur sigte, att det ä borgerskapets ovilkorhga rätt att bestrida sin vakt göripg sjell, om det skulle vilja det, samt at Regeringen icke eger att ställa, vare sig borgarn sjelfve eller andra, som de sätta i sitt ställe, oc för hvilka staden betalar, under någon militär myndighet, utan borgerskapets begifvande. Dett privilegium kan visst vara obetydligt, men det ä dock alltid något att taga vara på, och det är e gammal bepröfvad regel, att man alltid förlora på att onödigtvis efterskänka en rättighet. För vår del tillåte vi oss derföre yttra de oförgripliga mening, att den lämpligaste utväge för att komma till ett ändamålsenligt resultat denna sak, måbärda vore att borgerskapets Her rar Äldste, som ärördess egentlige representanter santingen: efter inhemtande af nödiga upplysningar .sjelfve uppgjorde ocK erbjödo regeringen ett för slag i ämnet, eter ock begärde nedsättandet afe: kommitt af några få mnitiske och lagfarne män för att utirbuta ett sådant, att sedan understäl las de Femtio Aldste. Det kan visserligen an ses vara periculum in, mora, men många vecko eller månader beböfde ej. åtgå härtill, och så län ge kan: mån välsgifva isig tålamod, samt någr: provisoriska åtgärder under tiden vidtagas, för at hbjelpa sig litet bättre än hittills med hvad son nu finnes. . Hvad serskildt beträffar det förslaget, att natt vakterne skulle vara beväpnade med skjutgevär och att den. som kommer i handgemäng med dem skulle: äga skylla sig sjelf, oms bancblefve skjuter eller sårad, -så säncolämpligheten af en. sådan in: rättning 385 sjuliklärPocbhar dessutom så. mång: gånger tilförene blitvitv bevisad både här och an norstädes, alt någon utförlig argumentation der om icke torde behöfvås. Dessutom innefattar er sådan föreskrift ett updantag ifrån allmänna lager och kan siledes lyckligtvis icke utfärdas, eller åtminstöne ej blifva gällande utan bifall af Rikets Ständer; som dej läras gåsinsderpå; emedan något hvar inser, utt detisnart skulle cgöra den sista villan värre än den första. Vi komma au till n annan del af insändarens plan, .nemligea den som angår fängelserna. Hos dem, ::som , känna, dessas nuvarande beskaffen: het i hufvudstaden och. hvad som der, stundliger tilldrager sig:! finnes wisserligen icke något tvilve derom, att em reform deruti är is högsta grad a nöden; och Fi kunne för vår idel-aldrig instämma med dem, äfven bland borgare af medel klassen, som zilla och likasom antaga för en nöd vändighet det gamla våldsystemets fortfarande oct fångars torlerande. . Men af alla reformer är vis serligen den minst önskvärd, som insändarer föreslår, och som skulle .ställa. den inre fångbevak ningen belt och hållet på militärfot, samt unde polisens omedelbara befäl. Öfverhufvud, ehuru myc ket än rå den sednare tiden varit skrifvet och talad EEE