dra: dylika och nära lika lydande uti Svenska)
nerva. Tvisten vore således egentligen en st
emeilan tvänne höga embetsmän, och sjelfva ä!
net var ett af dem, i hvilka det, då ännu, ic
var kamarillan emot en opposition emot de
sigter, som man ansåg Kronprinsen hylla. I
hela var, med ett ord, för tillfället egent
gen en partistrid emellan tvänne fraktioner i
om förvaltningen sjelf. Under sådant förhålla
de behöfdes det lika litet mod för att framkoi
ma med ett klander i det ämnet, som t. ex. :
ifra för prohibitivsystemet emot principer, hvil
regeringen sjelf hade kungjort vid riksdagen, em
dan man allmänt visste, att en Hög person
politiska skäl icke ogerna såg den reaktion, so
äfven sedan pjorde sig gällande. Men i alta f
återstår det ännu för Biet att visa, att red. sj
i den förstnämnde saken vågat någon anmärkni
mot regeringen, och detta. behöfs så mycket mei
som en annan insänd artikel till vederläggning
den förra en kort tid derefter syntes i Biet, ut
att vi kunna erinra oss att tidningen sjelf frar
ställde något slutligt omdöme om det hela. T
ytterligare belysningi sammanhang med denna pun
kan det äfven nämnas, att då uti en insänd artik
för omkring tre månader sedan förekommo nåz
varma och behjertansvärda reflexioner och der
bland anmärkningar avgående grymhbeten i 6
del af det närvarande systemet af de fattig
behandling, och lösdrifveri-förfat!ningens olämj
lighet, samt Aftonbladet rekommenderade der
na del af artikeln till allmänhetens uppmärk
samhet och tillika uppmanade Biet att taga bi
traktelserna ad notam och uttala sin egen opinio
till styrka för insändarens åsigt, så retirerade de
värda redaktionen genast i god ordning, förmoc
ligen för att icke nödgas frångå den der conse;
vativan rig!ninzen, som utgör villkoret för de:
existens. Så mycket om sjelfständigheten i de
punkten.
Andra exemplet: Behagar Aftonbladet kansk
erinra sig Rehbinderka utnämningen ?
Hvad Biet menar härmed kunna vi icke fatt:
Ifall det skall vara något sådant, som att Bie
vågat klandra denna utnämning, möjligen skar
pare i sak än sjelfva Aftonbladet,, såsom det hä
ofvan hette, så måste vi höfligt anhålla att f
se en sådan anmärkning reproducerad, emeda
både vi och säkert äfven allmänheten bortglöm
densamma, eller rättare intill dess vi få se svar
på hvitt, tage oss fribeten bestrida att den funnits
Måhända skall det invändas, att Biet vid samm:
tid som denna utnämning skedde, en gång mum
lade några förtäckta ord för sig sjelf på en hal
spalt, om nödvändigbeten af rättvisa vid beor
dringar i allmänhet, och dervid är visserliger
ingenting att invända; men någon anmärknin
vid den Rehbinderska utaämningen specielt, tr
vi tillsvidare bestämdt aldrig ha funnits i Biet
och dessutom. var det i allmänhet gifna rådet,
den artikel hvarest det nyssnämbda mumlande
förekom, på slutet af artikeln omsnodt med si
sirliga ursäkter och slingerbultar, att man gansk:
väl kunde se, det redaktionen, om den ansåg si;
icke kunna undgå att antyda en betänklighet
en sak, derom opinionen var så allmän och ode:
lad, likväl befann sig stadd i en viss ängslan att
yttra något som kunde tagas illa. För öfrigt, efter-
som det är fråga om att visa sin sjelfständighet,
går det ju an att Biet ännu låter höra allt det
sjeltständiga det kan hafva att säga i denna sak,
men tillälfventyrs hittills försummat.
Tredje exemplet: Eller Herr Montgommerys
Landshöfdinge-utnämning? Kunna dessa små
erinringar vara nog för minnets uppfriskande, el-
ler äro flera af nöden? frågar Biet. — Detta
är ett särdeles roligt exempel, i följd af hvad
sedermera inträffat. Det är verkligen sannt
att några obetydliga anmärkningar angående Hr
Montgommery förekommo i Biet innan han blef
utnämnd och detta hade troligen sina särskilta
skäl: 4:o att Aftonbladet, på grund af bref från
ett par prester i Jemtland, hvilka Hr. Montgom-
mery sjelf benäget förevisade i Aftonbladsbyrån,
misstog sig om opinionen i provinsen rörande Hr
Montgommery, och att Hr M., dels i följd deraf,
dels ock på grund af de åsigter, som voro ut-
ryckte i bans brochyr, erhöll några relatift favorabla
yttranden i Aftonbladet, hvilka måhända under-
ättade hans bemödande att komma i åtanka; samt
2:0 att Hr Generaladjutanten Boy, en af dem
om grundat sjelfva Bi bolaget, under en längre
id varit Hr: Montgommerys rival i Jemtland.
Men deremot har det lyckliga förhållande nu in-
räffat sedan Ir Montgommery blef utnämnd,
tt å ena sidan all skymt af Biets lilla opposi-
ion äfven i den punkten försvunnit, och att det
egat såsom ett godt barn med alla de anmärk-
ingar och skriftvexlingar, som landsortspressen!
aft att bjuda på rörande Hr M. och hans Lands-
öfdinge-egenskaper, samt å den andra sidan att
Ir M., till vedergällning för denna försonlighet
lef, så snart han fick landshöfdingeförordnandet,
n af Biets ifrigaste- befordrare i sin ort, så alt
lan till och med, under den tid han stannade
var i Jemtland, varit den ende i sitt län, som
öll Svenska Biet, och derjemte sökte göra hvad
an kunde, ehuru fruktlöst, för att förmå en
ch annan att taga den tidningen istället för
ftonbladet. -Dessa upzifter -hafva vi väl endast
sån enskilda correspondenter, men de äro efter!
I anledning tillförlitliga och kunna lätt bekräftas af!.
Ir Mantsammearyv sielf. hvars bemödanda ; an ds