dra: dylika och nära lika lydande uti Svenska) nerva. Tvisten vore således egentligen en st emeilan tvänne höga embetsmän, och sjelfva ä! net var ett af dem, i hvilka det, då ännu, ic var kamarillan emot en opposition emot de sigter, som man ansåg Kronprinsen hylla. I hela var, med ett ord, för tillfället egent gen en partistrid emellan tvänne fraktioner i om förvaltningen sjelf. Under sådant förhålla de behöfdes det lika litet mod för att framkoi ma med ett klander i det ämnet, som t. ex. : ifra för prohibitivsystemet emot principer, hvil regeringen sjelf hade kungjort vid riksdagen, em dan man allmänt visste, att en Hög person politiska skäl icke ogerna såg den reaktion, so äfven sedan pjorde sig gällande. Men i alta f återstår det ännu för Biet att visa, att red. sj i den förstnämnde saken vågat någon anmärkni mot regeringen, och detta. behöfs så mycket mei som en annan insänd artikel till vederläggning den förra en kort tid derefter syntes i Biet, ut att vi kunna erinra oss att tidningen sjelf frar ställde något slutligt omdöme om det hela. T ytterligare belysningi sammanhang med denna pun kan det äfven nämnas, att då uti en insänd artik för omkring tre månader sedan förekommo nåz varma och behjertansvärda reflexioner och der bland anmärkningar avgående grymhbeten i 6 del af det närvarande systemet af de fattig behandling, och lösdrifveri-förfat!ningens olämj lighet, samt Aftonbladet rekommenderade der na del af artikeln till allmänhetens uppmärk samhet och tillika uppmanade Biet att taga bi traktelserna ad notam och uttala sin egen opinio till styrka för insändarens åsigt, så retirerade de värda redaktionen genast i god ordning, förmoc ligen för att icke nödgas frångå den der conse; vativan rig!ninzen, som utgör villkoret för de: existens. Så mycket om sjelfständigheten i de punkten. Andra exemplet: Behagar Aftonbladet kansk erinra sig Rehbinderka utnämningen ? Hvad Biet menar härmed kunna vi icke fatt: Ifall det skall vara något sådant, som att Bie vågat klandra denna utnämning, möjligen skar pare i sak än sjelfva Aftonbladet,, såsom det hä ofvan hette, så måste vi höfligt anhålla att f se en sådan anmärkning reproducerad, emeda både vi och säkert äfven allmänheten bortglöm densamma, eller rättare intill dess vi få se svar på hvitt, tage oss fribeten bestrida att den funnits Måhända skall det invändas, att Biet vid samm: tid som denna utnämning skedde, en gång mum lade några förtäckta ord för sig sjelf på en hal spalt, om nödvändigbeten af rättvisa vid beor dringar i allmänhet, och dervid är visserliger ingenting att invända; men någon anmärknin vid den Rehbinderska utaämningen specielt, tr vi tillsvidare bestämdt aldrig ha funnits i Biet och dessutom. var det i allmänhet gifna rådet, den artikel hvarest det nyssnämbda mumlande förekom, på slutet af artikeln omsnodt med si sirliga ursäkter och slingerbultar, att man gansk: väl kunde se, det redaktionen, om den ansåg si; icke kunna undgå att antyda en betänklighet en sak, derom opinionen var så allmän och ode: lad, likväl befann sig stadd i en viss ängslan att yttra något som kunde tagas illa. För öfrigt, eftersom det är fråga om att visa sin sjelfständighet, går det ju an att Biet ännu låter höra allt det sjeltständiga det kan hafva att säga i denna sak, men tillälfventyrs hittills försummat. Tredje exemplet: Eller Herr Montgommerys Landshöfdinge-utnämning? Kunna dessa små erinringar vara nog för minnets uppfriskande, eller äro flera af nöden? frågar Biet. — Detta är ett särdeles roligt exempel, i följd af hvad sedermera inträffat. Det är verkligen sannt att några obetydliga anmärkningar angående Hr Montgommery förekommo i Biet innan han blef utnämnd och detta hade troligen sina särskilta skäl: 4:o att Aftonbladet, på grund af bref från ett par prester i Jemtland, hvilka Hr. Montgommery sjelf benäget förevisade i Aftonbladsbyrån, misstog sig om opinionen i provinsen rörande Hr Montgommery, och att Hr M., dels i följd deraf, dels ock på grund af de åsigter, som voro utryckte i bans brochyr, erhöll några relatift favorabla yttranden i Aftonbladet, hvilka måhända underättade hans bemödande att komma i åtanka; samt 2:0 att Hr Generaladjutanten Boy, en af dem om grundat sjelfva Bi bolaget, under en längre id varit Hr: Montgommerys rival i Jemtland. Men deremot har det lyckliga förhållande nu inräffat sedan Ir Montgommery blef utnämnd, tt å ena sidan all skymt af Biets lilla opposiion äfven i den punkten försvunnit, och att det egat såsom ett godt barn med alla de anmärkingar och skriftvexlingar, som landsortspressen! aft att bjuda på rörande Hr M. och hans Landsöfdinge-egenskaper, samt å den andra sidan att Ir M., till vedergällning för denna försonlighet lef, så snart han fick landshöfdingeförordnandet, n af Biets ifrigastebefordrare i sin ort, så alt lan till och med, under den tid han stannade var i Jemtland, varit den ende i sitt län, som öll Svenska Biet, och derjemte sökte göra hvad an kunde, ehuru fruktlöst, för att förmå en ch annan att taga den tidningen istället för ftonbladet. -Dessa upzifter -hafva vi väl endast sån enskilda correspondenter, men de äro efter! I anledning tillförlitliga och kunna lätt bekräftas af!. Ir Mantsammearyv sielf. hvars bemödanda ; an ds