Ull exsexutluv mynasnet OCh, I HaHaGcISsco al VIS,
fullföljt frågan vid domstol? Månne icke denna
utväg ännu är öppen?
? 7 SVENSKA BIETS FÖRKLARING.
Det nämndes redan i fredagsbladet, att redak-
tionen af Biet, med anledning af några frågor, som
blifvit densamma gjorda ett par dagar förut, an-
gående beskaffenbeten af de serskilda understöd,
genom hvilka Biet till en stor del existerar, in-
sändt en temligen utförlig skrift till Aftonbladet
med begäran att få den i Aftonbladet publicerad. Nu
var väl förhållandet sådant, att vi endast anmo-
dade Biet att svara på frågorna, och således ger-
na kunde hänvisa dess redaktion att aflemna sva-
ret i sitt eget blad; men utom det, att sådant
måhända skulle tydas såsom en farhåga att låta
samma publik, som läst frågorna, äfven få se sva-
ren, så är skriften i flera afseenden af så märklig
beskaffenhet, och lemnar tillfälle till så intressan-
ta belysningar att vi skulle beröfva läsaren ett
nöje, om vi ej här meddelade den. Inonehållet är
följande:
OFÖRGRIPLIGT SVAR PÅ TRENNE OFÖRGRIP-
LIGA FRÅGOR.
Aftonbladet har sistl. Onsdag framställt till Biet
trenne oförgripliga frågor, på hvilka det anhållit om
öppet svar. Red. af Biet har det nöjet att härme-
delst aflåta detta öppna svar; och anhåler, då A-
tonbladet icke närmare bestämt forum, der Biet skulle
till svaromål sig inställa, att Atonbladets Red. beha-
gade tillåta svaranden att svara inför samma dom-
stol. der käranden kärat, neml. i Aftonbladet.
Frågan 1: Har Biet, eftersom det endast behöf-
ver följa egen öfvertygelsen, någonsin, märk väl,
någonsin, vågat komma fram med någon direkt o-
pgillande anmärkning emot något af regeringen redan
fattadt beslut, under hela den tid Biet existerat?
Om så är, när har det skett? Om icke så är, mån-
ne detta ej visar, att Biets öfvertygelse har en för-
underlig böjlighet att gilla eller tiga stilla vid allt
phvad makten företager, eller med andra ord, hvad
man kallar en servil karakter?
Svar: vHar Biet någonsin, märk väl, någonsin
vågat ..., under hela dn tid Biet existerat? Jao,
kanhända; och kanske någon gång skarpare i sak,
än sjelfva Aftonbladet, om än mera höfviskt i ord.
pOch om så är, när har det skett? Ja, när? Jo,
så ofta Biet funnit. eller trott sig finna, att vigtig,
ovilkorlig, anledning varit för hand, att icke se och
tiga, både för sakens sku!l och för regeringens egen.
Behagar kanske Aftonbladet erinra sig, hvem det var
som framdrog fängelsebyggnadsfrågan? Och huru-
vida anmärkningarne i denna fråga, hvilka åstadkom-
mo, Aftonbladet vet sjelf hvad, voro direkt riktade
mot något af regeringen redan faltadt, ja till och
med prickadt beslut? Behagar Aftonbladet kanske
erinra sig Rehbinderska utnämningen? Eller Hr
Montgomerys landshöfdingeutnämning? Kunna dessa
små erinringar vara nog för minnets uppfriskande,
eller äro flere af nöden? Och för att i sammanhang
härmed svara på den andra frågan, hurudant Biets
oberoende är i förbållande till hvarje sådan embets-
man, som är aktieägare derstädes, så — efter som
ju, enligt Aftonbladets unpgift, dessa utgöras bland
andra af excellenser, landshöfdingar, 0. s. v. — be-
hagar Aftonbladet kanske erinra sig Biets ord röran-
de landsh. Bergenstråhle, då Ouchterlonyska angifvel-
sen först framträdde i Atonbladet, och innan säkrare
facta upplyst, att denna saknade fog? Behagar Arf-
tonbladet kanske erinra sig artikelserien i Biet mot
styrelsen af civilstatens pensionsinrättnng. der sjelfva
H. Ex. grefve Rosenblåd, hvilken i Aftonbladet unvp-
gifvits som Biets Ilbondocåni,, är ordförande? Kan
detta vara tillfyllest till svar på frågan: någonsin,
märk väl, någonsin? Om nu så är, hvartill redu-
cerar sig då allt Aftonbladets rop om mservilism?
Biet har dock visserligen icke gjort sig till uppgit
att med oupphörligt kält och gnat ligga öfver regerin-
gen för nästan hvarje dess åtgärd, såsom oppositions-
tidningarne göra; 4:o emedan det oftast funpit att vid
regeringsåtgärderne, äfven de af Aftonbladet klandra-
de, icke varit något hufvudsakligt att erinra; 2:0 e-
medan det väl vet att med sådant sätt som Afton-
bladets skulle dess ord, då det någon gång yttrat et!
ogillande, snart blifva lika litet aktadt som Aftonbla-
dets nu är Men det har visat, att det icke heller
bäfvar för att tala ett allvarsamt, om ock misshagligt
tungomål, när det anser sådant nödigt. Af en tid-
ning, som öppet gynnar det nu befintliga regerings-
systemet i allmänhet, lärer ingen förståndig vänta ett
allmänt bekrigande af detsamma. Skulle deremot Af-
tonbladets system och grundsatser någonsin blifva rå-
dande, då blir det Biets tur att, ehuru utan tvifvel
icke i Aftonbladets manr, hvad grunderne vidkom-
mer, försöka, hvad det kan uträtta i oppositionsväg.
Frågan 2: Eftersom Biets existens icke beror ar
makten, behagade redaktionen då upplysa, buruvida
den allmänna förmodan är ogrundad, att Biet har
eft årligt understöd ur Konungens enskilda byrå,
veller i annat fall, och då det är lått uträknadt, att
Biet med sin upplaga icke kan utgifvas utan årlig
underbalans af 7 å 8000 R:dr Banko, af hvilka den-
na balans ersättes? Ar det ogrunradt, att det ut-
pgör ett bland de högre embetsmännens åligganden
att taga en aktie i Biet, för att anses devuerad?
Om tidningen till en stor del existerar genom en
psådan beskattning. hurudant är då Biets oberoende
i förhållande till hvarje sådan embetsman, som är