a RE An na Ån AV ska kartans affattning, i få, oförtydbara principer, hvilka en gång för alla utstaka den riktning, ihvilken samhället skall styras och utvecklas, samt icke tillåta att i detaljerna söka ett vapen mot andan i det hela, hvilken vissertigen äfven i vår grundlag icke är annat än frihet och lagbundenhet. Af dessa allmänna grundsatser förtjenar vidare ibestämdheten i dem, som försäkra medborgarnes personliga frihet, att utmärkas. Man har icke, som hos oss sagt, att Konungen skall ingen förderfva eller förderfva låta, utan helt enkelt, att en hvar skall behandlas -efter lagarne, hvilka endast med folkets samtycke stiftas, och man har ställt husfriden utom a!lt beroende af godtycket. Enkelheten i förordnandet om tryckfriheten, liknande norska grundlagens, är icke mindre lofvärd. Vår tryckfrihetslag på papperet definierar pressens frihet med rättigheten, att kungöra sina tankar, utan i förväg lagde hinder; men den tillåter en mängd hinder, lagda i efterväg, lika kraftiga, som, om de befunne sig i förväg; grekiska kartan säger blott pressen är fri, och till denna grundsats måste man alltid återkomma, Fullkomligheten af felkets andel ilagstiftningen är ännu ett företräde i den grekiska kartan. Alla lagar skola stiftas med folket. Hos oss är det blott vissa, och den del af lagarne, som är Regeringen ensamt förbehållen (den ekonomiska lagstiftningen), utgör just den, som angår. de alldagligaste förhållanden i sammanlefnaden. Hvad gagnar det till, att ega religionsfrihet, då Regeringen eger tillsluta kyrkan? Hvad gagnar det mig att äganderätten är erkänd, då Regeringen äger ställa det så, att jag intet äger. Hos oss icke blott utnämner Regeringen till embeten, den äger ock tillskapa embetena, den kan efter behag upphäfva eller omorganisera embetsverken, beröfva en ort egen själasörjare, egen domare, och i stället begåfva den med ett dussin polisbetjente; Ständerna nödgas sedan anslå underhåll åt de skaror, regeringen försedt med titel. I Grekland är detta förebygdt; regeringen kan-nemligen icke der tillskapa embeten utan folkets bifall. Intet adelskap och inga titel-utnämningar kunna äga rum. Vår grundlag tillåter den förtydningen, att Konungen-styr och ministrarne försticka sig bakom honom; grekiska kartan utsätter utan omsvep, att ministrarne styra, att de äro ansvariga, att intet beslut kan utfärdas utan en sådan ansvarig, och att denne alltid är den som kontrasignerat beslutet. — Med ett ord, kartans sanning, som:iandra länder så ofta fruktlöst sökes, är i Grekland, så vidt görligt, utpräglad på hennes eget anlete, och folket har deri en säker anvisning att -vidmakthålla denna sanning i verkligheten. 429 — Red. lemnar med nöje rum åt efterföljande, från en läkare insända och ganska upplysande artikel MED ANLEDNING AF TIDNINGARNAS ANMÄRENINGAR VID BULLETINERNA ÖFVER HANS MAJ:TS :SJUKDOM. De flesta tidningar hafva yttrat, och säkerligen derigenom hos mången framkallat oro deröfver, att man ej fått veta något namn på H. Maj:ts sjukdom. Ins. tänker väl om den saken så, att den, som af en, om än ganska kort, beskrifning, ej förmår göra sig ett klart begrepp om sjukdoms-, tillståndet, svårligen lättare kommer dertill genom ett grekiskt eller latinskt namn. Man plägar annars kräfva definitioner på konsttermer, för att förstå dem; men nu tyckes man kommit under fund med, att en term är nödig, för att förklara definitionen. Begriper man beskrifningen, hvad skall då namnet tillgöra? Säkerligen är det icke heller namnet på, utan en förklaring eller analys af tillståndets natur, samt förnämligast en förutsägelse om detsammas utgång, som man så lifligt åstundar. Ins. är sjelf läkare och finner sig; f ullt tillfredsställd af bulletinerna; men tidningar-: ne icke så. Ins. tager sig derföre friheten meddela följande sjukdomsfall ur sin egen praktik, emedan det företer ster analogi med den Höge Sjukes. Det är ingen digt, utan inträffadt för ettt år sedan, och dess meddelande torde något kun-ls na-bidraga att upplysa och lugna, intill dess mavd genom HH. Maj:ts Hrr läkare eller annorledes kanlu komma till visshet. En, nära 80.år gammal man, af stark kroppsbyggnad, lifligt, ofta häftigt och retligt, men godt och älskvärdt lynne, från ungdomen van vid mycken rörlighet samt ännu i full verksamhet såsom tjensteman, var den ena dagen så frisk och rask, att han gick omkring en half svensk mil; men insjuknade den följande plötsligt med en attack, som de närvarande, alla okunnige i medicin men ganska vana att se sjuka, emedan det hände på ett. hospital, kallade slag. Ins. såg den sjuke ett par timmar efter första utbrottet, och fann: en stark. blodtryckning åt hufvudet och bröstet med sanslös yrsel och stor kraftförlust; ådern öppnades, lavement sattes, laxerolja och Calomel med moschus gafs invärtes. 48 timmar befarade Ins, dödlig utgång, så häftig var retningen på hbjernan, så hastigt sjönko krafterna, men på tredje dygnet inställde sig Ccopiös svettning, febern upphörde, den sjuke blef redig och lugn, men klagade nu öfver en skärande verk i ena benet, som befannsliig svullet och rödt. Den sjuke, som var sjelf hemma i medicinen, fruktade nu för brand (gangrae12 senilis); men innan kort gick svullnaden tilljme oulnad (abscess) och patienten var frisk utom en SR a Rs