a RE An na Ån AV
ska kartans affattning, i få, oförtydbara principer,
hvilka en gång för alla utstaka den riktning, ihvil-
ken samhället skall styras och utvecklas, samt
icke tillåta att i detaljerna söka ett vapen mot
andan i det hela, hvilken vissertigen äfven i vår
grundlag icke är annat än frihet och lagbun-
denhet.
Af dessa allmänna grundsatser förtjenar vidare
ibestämdheten i dem, som försäkra medborgarnes
personliga frihet, att utmärkas. Man har icke, som
hos oss sagt, att Konungen skall ingen förderfva
eller förderfva låta, utan helt enkelt, att en hvar
skall behandlas -efter lagarne, hvilka endast med
folkets samtycke stiftas, och man har ställt hus-
friden utom a!lt beroende af godtycket.
Enkelheten i förordnandet om tryckfriheten,
liknande norska grundlagens, är icke mindre lof-
värd. Vår tryckfrihetslag på papperet definierar
pressens frihet med rättigheten, att kungöra sina
tankar, utan i förväg lagde hinder; men den til-
låter en mängd hinder, lagda i efterväg, lika kraf-
tiga, som, om de befunne sig i förväg; grekiska
kartan säger blott pressen är fri, och till denna
grundsats måste man alltid återkomma,
Fullkomligheten af felkets andel ilagstiftningen
är ännu ett företräde i den grekiska kartan. Alla
lagar skola stiftas med folket. Hos oss är det
blott vissa, och den del af lagarne, som är Re-
geringen ensamt förbehållen (den ekonomiska lag-
stiftningen), utgör just den, som angår. de alldag-
ligaste förhållanden i sammanlefnaden. Hvad gag-
nar det till, att ega religionsfrihet, då Regeringen
eger tillsluta kyrkan? Hvad gagnar det mig att
äganderätten är erkänd, då Regeringen äger ställa
det så, att jag intet äger.
Hos oss icke blott utnämner Regeringen till
embeten, den äger ock tillskapa embetena, den
kan efter behag upphäfva eller omorganisera em-
betsverken, beröfva en ort egen själasörjare, egen
domare, och i stället begåfva den med ett dussin po-
lisbetjente; Ständerna nödgas sedan anslå underhåll
åt de skaror, regeringen försedt med titel. I
Grekland är detta förebygdt; regeringen kan-nem-
ligen icke der tillskapa embeten utan folkets bi-
fall. Intet adelskap och inga titel-utnämningar
kunna äga rum.
Vår grundlag tillåter den förtydningen, att Ko-
nungen-styr och ministrarne försticka sig bakom
honom; grekiska kartan utsätter utan omsvep, att
ministrarne styra, att de äro ansvariga, att intet
beslut kan utfärdas utan en sådan ansvarig, och
att denne alltid är den som kontrasignerat beslu-
tet. — Med ett ord, kartans sanning, som:ian-
dra länder så ofta fruktlöst sökes, är i Grekland,
så vidt görligt, utpräglad på hennes eget anlete,
och folket har deri en säker anvisning att -vid-
makthålla denna sanning i verkligheten. 429
— Red. lemnar med nöje rum åt efterföljande,
från en läkare insända och ganska upplysande ar-
tikel
MED ANLEDNING AF TIDNINGARNAS ANMÄRE-
NINGAR VID BULLETINERNA ÖFVER HANS
MAJ:TS :SJUKDOM.
De flesta tidningar hafva yttrat, och säkerligen
derigenom hos mången framkallat oro deröfver,
att man ej fått veta något namn på H. Maj:ts
sjukdom. Ins. tänker väl om den saken så, att
den, som af en, om än ganska kort, beskrifning,
ej förmår göra sig ett klart begrepp om sjukdoms-,
tillståndet, svårligen lättare kommer dertill ge-
nom ett grekiskt eller latinskt namn. Man plä-
gar annars kräfva definitioner på konsttermer, för
att förstå dem; men nu tyckes man kommit un-
der fund med, att en term är nödig, för att för-
klara definitionen. Begriper man beskrifningen,
hvad skall då namnet tillgöra? Säkerligen är det
icke heller namnet på, utan en förklaring eller
analys af tillståndets natur, samt förnämligast en
förutsägelse om detsammas utgång, som man så
lifligt åstundar. Ins. är sjelf läkare och finner sig;
f ullt tillfredsställd af bulletinerna; men tidningar-:
ne icke så. Ins. tager sig derföre friheten med-
dela - följande sjukdomsfall ur sin egen praktik,
emedan det företer ster analogi med den Höge
Sjukes. Det är ingen digt, utan inträffadt för ettt
år sedan, och dess meddelande torde något kun-ls
na-bidraga att upplysa och lugna, intill dess mavd
genom HH. Maj:ts Hrr läkare eller annorledes kanlu
komma till visshet.
En, nära 80.år gammal man, af stark kropps-
byggnad, lifligt, ofta häftigt och retligt, men godt
och älskvärdt lynne, från ungdomen van vid myc-
ken rörlighet samt ännu i full verksamhet såsom
tjensteman, var den ena dagen så frisk och rask,
att han gick omkring en half svensk mil; men
insjuknade den följande plötsligt med en attack,
som de närvarande, alla okunnige i medicin men
ganska vana att se sjuka, emedan det hände på
ett. hospital, kallade slag. Ins. såg den sjuke ett
par timmar efter första utbrottet, och fann: en
stark. blodtryckning åt hufvudet och bröstet med
sanslös yrsel och stor kraftförlust; ådern öppna-
des, lavement sattes, laxerolja och Calomel med
moschus gafs invärtes. 48 timmar befarade Ins,
dödlig utgång, så häftig var retningen på hbjernan,
så hastigt sjönko krafterna, men på tredje dygnet
inställde sig Ccopiös svettning, febern upphörde,
den sjuke blef redig och lugn, men klagade nu -
öfver en skärande verk i ena benet, som befannsliig
svullet och rödt. Den sjuke, som var sjelf hem-
ma i medicinen, fruktade nu för brand (gangrae-
12 senilis); men innan kort gick svullnaden tilljme
oulnad (abscess) och patienten var frisk utom en
SR a Rs