hvad sjukdomen i detia ögonblick kallas. Att
allmänbeten på det varmaste intresserar sig för
Konungens tillstånd, och det icke blott af nyfi-
kenhet, utan af innerlig tillgifvenhet och bedröf-
velse, derpå torde redan så många bevis vara
gifna, att det väl skäligen kunde löna mödan,
att gå dess önskningar till mötes med några när-
mare upplysningar, än dessa gåtolika satser, som
utgöra bulletinerna. — Något besynnerligt före-
faller det samma allmänhet, att, då Konungens
vanlige läkare skulle, såsom billigt vara kunde,
förses med förstärkning, dertill kallades allenast
en enda praktiserande läkare för invärtes sjuk-
domar, men deremot, troligtvis för anseendets
skull, tvänne kommendörer af Wasaorden, al
hvilka visserligen den ene anses för Sveriges för-
ste lefvande kirurg, men för hvars talang något
fält bär icke lärer vara öppnadt. När saken kom-
mit till sin upplösning, vare sig till lif eller död,
får man utan tvifvel någon lång och lärd disser-
tation om Historia morbi, och om allt det, som
de vise männen hafva gjort; men en ringa anpart
af en sådan, ifrån bulletin till bulletin fortgående
berättelse, med en smula tydlighet deruti, skulle
hafva varit för Svenska Folket både vigtigare,
kärkomnare och mera lugnande.,
Pluraliteten instämmer utan tvifvel i dessa an-
märkningar. Vi inse visserligen billigheten deraf,
att allmänheten, ehuru mycket den naturligtvis
skall intressera sig att få veta så noggrannt som
möjligt huru det är med Konungen, icke kan
fordra, att Konungens lifmedikus skall upptaga
någon större del af sin tid med en detaljerad
redogörelse, då han endast få ögonblick får vara
från sjuksängen, och man för öfrigt väl kan finns
huru fatigerad han måste vara af fem genom-
vakade nätter och en ständig uppmärksamhet.
Men några ords tillägg kunde vara tillräckliga at!
göra berättelserna vida tydligare. Nu deremot
ehuru det väl står att Konungen varit mer eller
mindre redig och feberfri, har det blott en end:
gång förmölts, huruvida Hans Maj:t kunnat tala
röra sig i sängen o. s. v., och detta vore väl ej
för mycket bezärdt att få veta.