Engelska och Fransyska regeringarna hafva, i öl.
verensstämmelse med hvarandra, beslutit, att för
sina representanter i Grekland utfärda speciella
instruktioner rörande de förhållanden, i bvilka
detta konungarike för närvarande befinner sig, i-
synnerhet med afseende på mnationalförsamlingens
arbeten. Sw Edmund Lyons har erbållit befall-
ning att meddela dessa instruktioner i form al
rådslag, på det de icke måtte kunna anses såsom
ett ingrepp i thronens och nationens värdighet.
Frankrike ämnar gilva sin representant ännu me-
ra utförlisa instruktioners. — Lord Aberdeen til-
lägger: J skolen framlägga för regeringen, kom-
mendanten (Kalergi) och de inflytelserikaste leda-
möterne i nationalförsamlingen de bär följande
grundsatser, på hvilka den konstitutionella monar-
kien måste vara fotad, om hon skall ega den
kraft, som erfordras för att leda landet på fram-
skridandets och vålståndets bana. Konungens per-
son är oansvarig. Konungen utnämner alla ci-
vila och milstära embetsmän. Nationalrepresen-
tationen utsör tvenne kamrar; den ena väljes af
folket, hvarvid egendom tages till grund för val-
rätten; ledamöterne i den andra kammaren ut-
nämnas al konungen, antingen för lifstid eller med
arfsrätt för deras eterkommande. Kamrarne sam-
manträda hvarje år. De bestämma skatterna och
statens utgifter. Konungen eger rättighet att fö-
reslå lagarne, och ait taga del i deras stiftande.
Rättigheten att föreslå utgifterne tillkommer en-
dast rezgerinzen
Sedan nationsrlförsamlingen beslutit att uppdraga
vården om sin sikerhet åt Kalergi och garniso-
nen i ÅAtnen, hva rälhafvare han är, under-
rättade presidentskapet honom härom i följande
skrifvelse:
pGrekiska nationalförsamlingen —, som tagit i be-
traktande å ena sidan de vigtisa omständigheternas
kraf och å den andra eder så väl som hufvud-
stadens teppra besättnings högsinta karakter och
fosterlandskärlek, hyv:lsen isynnerhet visat sig un-
der närvarande omständigheter och genom en upp-
riktig tillgifvenhet för landets intressen förvärfvat
eder ära —, har enhälligt besiutit att åt eder, herr
Öfverste, och åt be-ältningen anförtro vården om
nationalförsam ingens säkerhet. Med ett orå, na-
nationens representanter hafva enstämmigt förkla-
rat, alt garnisonen skall! vara församlingens skydds-
vakt och ni befälhafvare öfver denna skyddsvakt.
Presidentskapet önskar församlingen lycka till
detta beslut och likaså eder, herr Ofverste. Na-
tionens deputerade äro sålunda öfvertygade, att
de i fullkomligt lugn kunna uppfylla deras så
vigtiga uppdiag och att eder såväl som besätt-
ningen blifvit egnad en rättmätig gärd af heder,
som sätter eder i tillfälle alt förvärfva nya an-
språk på landets förtroende. Emottag etc. På
presidentskapets vägnar: Vicepresidenten 4. Mauro-
kordatlos.v,
BAER BREES