Mena redan mot siultet al 10301 tycktes iailver-
ken otillräckliga. Styrelsen kastade då sina blic-
kar på Montmartre och geniofficersrne fingo be-
falinigg att der uppföra två vidiyftiza citadeller,
hvilkas planer innehöllo boningsrum af en Ovan-
lig prakt. Snart visade mig de utstakande piket-
terna och äfven — hvaröre skulle jag nu mera
förtiga det? — en patriotisk indiskretion hos den
utmärkte ingeniörgeneraien (Valaze), som med lif-
lig ovilja ledde arbetet, att i de föreslagna cita-
dellerna - funnos bastioner, beklädda grafvar och
halfmånar , rigtade mot Paris. Vi togo oss då
den dristigheten att ställa på styrelsen följande
enfaldiga frågor: Fruktar ni att fienden tilliälligt-
vis, vid en belägring af edra fästen, skulle kom-
ma alt taga sin plats inom rinsmuren kring Pa-
ris, emellan den och foten af Montmartre? Har
ni förutsett den händelsen, att det fiendtliga ar-
tilleriet skulle komma att förläggas inuti Paris,
på Pigale-gatan eler Montmartre-gatan? Ar ni
redan betänkt på att kunna bestryka de löpgraf-
var, som fierden kunde komma att öppna på
Taibout-gatan och S:t Lszare-zatan? Om ni ej
svarar på dessa frågor, så tänk på dem ändå! Fol-
ket skall, i händelse af er tystnad eller af obe-
stämda svar, anse sig berättigadt att tro er riera
sysselsatt med styrelsvsystemels försvarande mot
Paris, än med det Parisiska områdets försvaran-
de mot Preussare, Österrikare och Ryssar!)
Mera behöfdes ej för alt urladda minan. Nå-
gra rader i en tidning — och den grundmurade
förskansningen på Montmartre upphörde att vara
oundzänglig för värnet a? Paris: gipsberget intoas
ej vidare i de nya förslasen: man försakade det
och lemnade dess gipssrufvor, dess väderqvar-
nar, dess luftiga småvärdshus och dess telegraf i
fred. 3 (Forts. följer.)
STOCK HOLE din 15 Jan.
Den i går på förmiddagen ankormna Södra snäll
posten mediörde tidnintar från Paris af d. 4, från
London af d. 2, samt från Hamburg d. 6 dennes.
SPANIEN. i
Den partiella förändringen af ministeren går
långsamt. General Narvaez arbetar emot en så-
dan, och han är mäktig; han har i sednare tiden
antagit en nästan kongl ståt. Då han far ut
eskorteras han af 50 iman kavallerister, och flera
adjutanter och ordonnance-officerare rida bredvid
vagnen. Sjelfva drottniogen omgifver sig icke
med en sådan militärisk styrka, då hon reser ut.
Under det att man funderar mycket på kam-
rarnes upplösning, men synes vara rädd att öf-
verlemnaa sig till nya val, göres allt att genom
korraption vinna alt flera röster inom represen-
tationen. Stora penningsummor användas äfven
dertill; och det ser ut, som skedde det ej förgäf-
ves. Imedlertid visar det sig alltmer, att Spa-
nien icke är Madrid, och att tonen der aildetes
icke bestämmer det öfriga landets.
Amettlers uthållighet i Figueras förskräcker ret
geringen. Man har fått veta, att hans styrka är
dubbelt så stor som den hittills utgivits vara.
Han är väl försedd med lifsmedel och lärer äf-
ven hafva tillräckliga krigsförnödenbeter.
Det säges, att regeringen ämnar låta rifva en
del af fästningsverken i Barceilona, samt låta an-
lägga detacherade fästen kring staden, ungefär ef-
ter samma id som Paris-belästningarne, för att
köanna hålla folket i tygeln.
FRANKRIKE.
Nyårsaftonen samlade sig, som vanligt, alla gar-
nisonsregementernas musik-korpser under Tuileri-
fönstren, der de spelade fiere symfonier. Lyck-
önskningsbesöken börjades af presterskapet, och
diplomatiska korpsen samt statsrådet blefvo äfven
samma afton emottagna af konungen. Frkebisko-j
pen i Paris hade i sitt tal till H. M. gjort ett
slags protest mot den strof i throntalet, som
åsyftade presterskapets beteende mot läroverken.
Konungen skall hafva svarat dertill kort och
kärft. Man har sedermera velat förmå erkebisko-
pen att taga ut passagen, innan talåt tryckes i
Monitören, men han har vägrat det.
Den utkomna brochyren: Le Cabinet du 29
Octobre, la Chambre, le prochain ministere, har
väckt mycket uppseende, isynnerhet för dess
skildring af flera offentliga karakterer Guizots
porträtt skall vara tecknadt ibland annat med
följande drag: os
Det är svårt att se Hr Guizot, utan att känna
sig frånstötas. Man kan ej känna och älska ho-
nom. Man eriarar sig hvilken andel han hade i
censur-lagförslaget 1844, som skändade den nyss
gifna kartan. Han blef sjelf censor, tre dagar ef-
teråt. Det är hans verk, den nuvarande hatade
styrelsen öfver tryckpressen. På den tid, då bok-
handeln icke ännu blifvit hvad den nu är, drog
Hr Guizot stor fördel af spekulationerna. Han
satte sitt namn på arbeten, som han hvarken för-
fattat eller öfversatt. Han har hvarken sjelf skrif-
vit Le dictionnaire des Synonymes, les Vies des
poätes Frangais, LEspagne en 1808, Memoirerna
angående Englands revolution, eller öfversättnin-
gen af Shakespeare.
National har visat, huru lätt man kan vara
förutan diplomaterna. Markisen af Dalmatien, sä-
ger den, reser till Berlin på centrens bänkar, äf-
vensom Hr Chasseioup-Laubat, som skulle vara
i Tyskland; Hr Burignot de Varennes i Lissabon,
och Hr Barante, som i fyra år varit frånvarande
från sin befattning i S:t Petersburg, med 4350,000
AA fas fs hällla han haunset ociv