; Iskulle måhända kunna föranleda samma nyttiga
spekulationer äfven hos oss, och vi anföra derföre
-Idessa uppgifter ur Hr H. Nathorsts berättelse.
Linkulturen och linne-industrien har i Belgien, som
bekant är, uppnått sin störta höjd, och utgör nu der
grunden för den allmänna välmågan. Den hari Belgien
tagit en ganska fördelaktig väg, hvarigenom deras fabri-
kater hittills öfverträffat alla andra länders, nemligen
genom linhandlaren, som, köpande den vexande grödan
lutaf jordägaren, sjelf upptager, röter och bereder linet.
Dessa personer, som aldrig sysselsätta sig med annat
;län linberedni: g. uppnå en hög grad af färdighet och
linsigt uti linets rätta behandling, och det blifver aldrig
. ör linhandlaren så dyrbart, som för den enskilte. att
förskaffa sig de dertill nödvändiga redskaper, af hvilka
blott 3 st. häcklor gå upp till ett värde af 800 gul-
Iden. Linodlaren behöfver blott så sitt lin och rensa
I det, sedan köpes det af linhandlaren, hvilken sjelf
I verkställer alla de öfriga manipulationerna. Der så-
Iledes en förbättrad linkultur skall blomstra, der må-
Iste äfven linhandlare finnas. Linkulturen, som nu-
mera blifvit föremål! för flera Tyska staters uppmärk-
Isamhet, bar till hvarje af dessa länder blifvit införd
derigenom, att ekonomer sändts till Belgien; dessa
personer hafva äterkommit till sina fädernesland, der
de hafva-odlat och beredt lin efter de yppersta me-
Ithoder, de hafva skrifvit alhandlingar öfver linkultu-
ren, och flera af dessa skrifter hafva delats ut kost-
nadsfritt, men allt med ringa framgång. Orsaken
derti:ll har varit så väl den, att man svårligen kan
lära sig en så rent praktisk sak på blott beskrifning,
och, även om sådant varit möjligt. har man saknat
l nödiga bäcklor till linets fullkomliga bearbetning. Så
har förbållandet varit i Sachsen, der. en vid namn
Jåänischen på regeringens bekostnad besökte Hohen-
heim och Belgien, hvarefter en af honom författad
bok iber die Belgische Flachsbereitung kostnads-
fritt utdelades, utan att någon förbättrad linkultur i
stort synies framkallas af dessa bemödanden. I Wär-
temberg har förhållandet varit detsamma, om man
blott i stället för namnet Jänisch skrifver B:äunlin. Så
sökte man på en falsk väg komma till målet, hvilket
misslyckades. Först i år har Wärtemberg sändt män-
ner till Begien, hvilka der skola bildas till linhand-
lare. För linhandlaren blifver det sedan lätt att till-
handla sig de vexande grödorna, att rationelt be-
bandla dem, och genom denna behandling erhålla
mera och vackrare tågor, än producenten. Härigenom
uppkommer en ömsesidig vinst för producent och kö-
pare, och till slut för staten. I följd af allt deta är
den enklaste vägen till en förbättrad linkultur- i för-
sta rummet anskaffandet af linhandlare, och i andra
införandet af en förbättrad handspånad och förbättrad
redskap.
Återstår nu att visa, hvilka fördelar Belgien åtnju-
tit af linkultären. ij :
Enligt de nyaste uppgifter ifrån den kommission,
som nedsattes af Belgiska regeringen 1840, till under-
sökande af linkulturen och linneindustrien, är unge-
fär-,, af åkerns yta besådd med lin. Tjugoen mil-
lioner kilogrammer lin produceras årligen med ett
värde a: 34 millioner francs; en fjerdedel af denna
sunima tidraller linhandlarne, tre fjerdedelar tillfaller
producenierne. Den vinst, producenten erhåller, kan
sålunda specificeras: arrende afgifter och skatter 2
millioner, arbete 2 m., gödsel 9 m.. utsäde 4 m.,
rensning, skörd etc. 4 millioner. Afven meddelar
kommissionen följande: Linodlingen utöfvar det mest
välgörande ioflytande på åkerbruket, derigenom att
den fordrar åkrens sorgfålligaste behandling och göd-
ning, tv.nne ting, som ej komma allenast denna
utauv äfven alla de öfriga vexterna till godo, hvar-
före man tiltskrifver linodlingen Flandriska åkerbru-
kets nuvarande höga ståndpunkt. Afven glömme man
ej, alt ingen planta fordrar eller betalar så mycket
ärbete, som linet. Vore den ofvannämnde arealen,
735 ot åkerns yta. besådd med säd, så evfordrades
och betaltes 42 millioner dagsverken mindre.n
Si låvgt kommissionens berättelse. — Frågar man
hvil.a det är, som genom linkulturen erhålla arbete,
så erfar man aut det är qvinror, barn och orkeslösa
personer, som genom den vinna en lönande och lätt
selsättning hela året igenom. Vare detta nog sagdt
ull linkulturens förmån i ett land, der klagan öfver
den tilltagande pauperismen börjar blifva allmän, men
hvilken troligen både på detta och på månget annat
sitt kunde af en vis regering afhjelpas, och källan
till elände — den stora mängden at arbetslöse — så-
lunda förvandlas till en källa för välmåga och rike-
dom.
Ingen :handelsvext torde vara mera passande för vårt
klimat, än linet. Det längsta och finaste lemnar nor-;
den. Till och med inom våra gränsor lemna de nord-
ligare provinserna det mesta och skönaste linet, hvil-
ket, r tionelt behandladt, skulle. bilfva en begärlig ar-
tikel på den stora verldsmarknaden. Långt mot nor-
den, der säden ecj mera gifver :äkra skördar, vexer
ä nu linet och betalar det arbete som det kräfver.
I Wöärtemborg och Belgien beräknar man till och med
en netto inkomst af 400 gulden per tunl., eninkomst.
hvilken bör stå Oss lika så väl till buds, som de mera
sydligt belägna staterna, hvarest linet ej biifver så
vacke:t som här. .
I Sverige behöfver frågan aldrig blifva om införan-
det af linkultur; vi ega redan en sådan. Sträfvandet
hos oss kan derföre ej blifva annat än förbättrandet
och upphöjandet af en iohemsk industri, hvilken re-
dan utgör största källan till välmåga för de provinser,
der den bedrifves. Med-den stora uppmärksamhet,
som för det närvarande af utmärkte personer rigtas
åt alla delar af lanocthushållning, industri och närin-
fruktar jag ej aut man icke skall fästa den vigt
vid linkulturen, som den förtjenar, och en blomstran-
de landthushällning, en allmänt spridd välmåga, blif-
va uå de frukter som en förbättrad linkultur skall
medliöra, ty — målte man aldrig glömma det — vac-
krast blifver linet i Norden! 2 (Forts. följer.)
(Insändt.)
Då nu till allmänhetens kunskap kommit, hu-
rusom den för brott i och utom embetet tilltalade
förre prestmannen Sager blifvit af Konsistorium i
Lund dömd att mista kappa och krage, bar uppmärk-
samheten blifvit ytterligare fästad vid det förbållande,
SO ägt rum i detta mäl, hvilket blef till laga dom-
stol instämdt af icke mindre än åttatio församlings-
-
er tr m mL mm mA I NOAA