SR DRA oe Rn FU TV BR PER RES
ämne, bör jag säga, att denne höge embetsman
skref elt bref, som jag har här, och hvari han
säger, att oaktadt han beslutit att d. 22 ingifva
sin afskedsansökning, skulle han likväl dröja der-
med. intill dess jag bildat ministeren. Man må
söga hvad man bebsgar om afskedsansökningar;
men jag vågar säga, all den, embetsman, som 1eke
vill tjena sin rezering, bör ej ett ögonblick tjena
heöne, han bör det ej och bon bör ej samtycka l:
dertilll Jag säger och upprepar, alt denne em-
betsman är en ganska värdig personlighet och som
gjort myeket för sitt land; men den stund han
tog silt afsked borde icke regeringen bibehålla ho-
nom ett ögonbiick. Hr M. de la Rosa har sagt, li
att ;miniseren kunde påräkna de moderstes stöd!
Jag frågar honom och hans biträde herr Castro,
hvad då en sådan afskedsansökan dSetydde och om l.
den: var ett stöd, på hvilken vi kunde lita. Mi-l
nisteren började sin bana trogen sitt program,
undviksnde hvarje slags reaktion, och ehuru denj
väl visste, att den icke kunde räkna på de mo-
deraies röster, sökte den att icke stöta dettal
par. En af dess första bandlingar var att er-
känna laglighketsprincipen i hela sin vidd. Det
var nödigt att-sanktionera lagligheten af de be-l.
ordringar, som blifvit gjorde af en laglig rege-
ring, ända till dess sista tid. Dekretet derom
blef redan d. 26 Nov. synligt i tidningarne. Det
vållade en diskussion i Cortes, och det moderata
partiet visade icke nåsot motstånd. Men det är
icke det enda fallet, i hvilket detta parti har vi-
sat sin dubbelhet, os
Om dekretet var signalen till: en allmän reak-
tion, hvarföre icke då genast anfalla det? Då del
tego, förställde de sig således: detta var ju icke
ära och tro. Mean måste uttala det: detta dekret
om ett absolut Jlaglighetstillstånd var en af del
stärkaste apledningarne att svärja det nya kabi-
nettets död. Föga betydde att på andra sidan
man hade -gifvit försäkringar om laglig ordning.
att man tinkt omorganisera national-gardet, att
man inställt valet af municipaliteten. Det vart
detta, som var hufvudsaken. Man hade gjort sig.
af med Lopezska ministeren, Man visste att en
annan inflytelserik man icke skulle åtaga sig sa-l;
kernas ledning, emedan han ej ansåg ställningen
medzifva det, och härvid måste jag förklara mig
skyldig Hr Cortina erkänsla icke endast för hans
vänskap, utan äfven för hans förutseende och ta-,
lang. Msn måste kasta omkull denne man, sadel.
moderados, för att intet hinder må återstå; dål
skola progressisterna icke längre kunna råda. Vil.
hafva en majoritet af gamla moderata och alungt
folk, som söka landets framtid der de skola kun-l,
na söka den, Gud bevare dem! Sedan hafva vil,
inga hinder; vi äga i vår hand den materiella
styrkan? Hvad behöfva vi då? Jo, konunga-j
maktens höga mellankomst. Denna åter beror på ,
en ganska vigtig sak — höfvet. Jag har vigtigal;
saker att säga derom; men tiden medgifver ej,
4
j
(
ER
enligt reglementet, alt nu fortsätta dermed, och;
jag vill derföre uppskjuta milt anförande till mor-
gondaren, om Kammaren det tillåter. -
Detta medgafs.
GREKLAND.
Tidningen The Morning Chronicle innehåller en
öfversältning af öfverste KHulergis förut omnämnda
skrifvelse ti!l konung Otto, hvari Kalergi afsägert
sig militir-guvernörsbefattningen i Athen. Vi medl!
dela denna skrifvelse in extenso, hvilket den il:
hög grad förljenar.. Dess innebå!l påminner verk js
ligen om språket hos den gamla klassiska fornål-l(
derns hjeltar, och visar. tillika att Kalergis är en
sann patriot, som icke blott har det bjeltemodet t
alt våga något för sitt fosterlands frihet, utan äf-l!
ven det ännu större att emotstå maktens fre-li
stelse, för bvilken så många andra hjeltar dukat
under.
Skrifvelsen lyder sålunda:
Sirel Det ögooblick är inne, då eders maje-
stäts och nationalförsamlingens arbeten börja, och
det uppdrag, som händelserna påtvingat mig, bör ;
då upphöra. Jag bar derföre till statssekretera-!,
ren för krigsärenderna aflemnat min afsägelse från ;
L
1
militär-guvernörskapet i Athen. Eders maje-
stät täckes tillåta mig att rättfärdiga mig för de
beskyllningar, ifrån hvilka det allmänna tänkesät-
tet redan befriat mig, tack vare grekiska folkets
försigtighet och armeens tillgifvenhet. Alltifrån
den dag, då eders majestät ädelmodigt biföll sitt)
folks enbälliga önskan, och då eders mojestäts
konungsliga löfte emottogs med tacksamhet, Lar
rdningen varit ostörd. Aldrig har ett folk vi-
sat. sig nöjdare; aldrig soldaten visat sig bättre
medborgare. Jag hade en andel i allas skyldig-
heter, och öm jag värit nog Jycklig att vinna
min monarks aktning, säger mig mitt samvete,
att jag är värdig den! Oaktadt mina kamrater
och jag fått veta, att försök blifvit gjorda till att
ingifva eders majestät tvifvel om renheten af våra
afsigter, hafva vi icke kännt oss nedslagna, utan
bemödat oss att till det yttersta omgilva tihronen
med anseende. Vi äro förvissade, attvi skola
vinna rättviso. Ja, Sire! jag är söker att eders
majestät skall göra fullkomlig rältvisa åt känslor
och opinioner, hvilkas fasthet och renhet visat
sig vara fria från allt talel .
Såsom en soldat, hvilken utsatt sig för faran
för sitt lands sjeHständighet — såsom en med-
borgare, hvilken offrat sig för friheten — skall
jag alltid anse det såsom en ära att kall.s
Sire, — eders msjestäts
aldra underdånigste och trog-
naste undersåte
AS PERU JA