då: Förefinnes någon dunkelhet eller tvetydighet i engelska texten? Ingalunda. Man behöfver blott erinra sig hvad latinska ordet securus,, hvad assecurera betyder, för att se meningen; och så pass mycket förstånd och kunskap kan en publicist icke gerna sakna. Men skulle så vara, behöfver han endast slå upp ordet i ett engelskt lexikon. Uti Johnsons dictionary förklaras secure med to make certain, protect, insure. Uti Walkers med: to make certain, to put out of hazard, to ascertain, to protect, to make safe, to insure. Dessa äro två såsom auktoritet antagna lexika, och hvaruti förekommer intet ord i bemärkelsen att bemäktiga sig. Strofen innehåller således att fästningarne skulle sättas i säkerhet, göras starka och säkra, genom helt och hållet fredliga medel, hvilket naturligtvis icke kunde ske utan egarens bifall, och icke hafva annat ändamål, än att ingen fiende skulle kunna intaga dem. Med föreställningen om att bemäktiga sig främmande länders fästningar genom fredliga medel, associerar sig ovillkorligen iden om mutor, förräderi och dylikt; men att förstärka sådane fästningar genom fredliga medel, kunde icke betyda annat än att förskaffa den stat de tillhöra, penningar m. m. till reparationer m. m., hvilket väl måtte vara en loflig handling, isynnerhet under fred. (Att emottaga subsidier, rubelfonder etc. är ju kungligt.) Ja, Engelska handlande sände för några år sedan, midt under ryska kriget med Fscherksserna, proviant och ammunition till dem, utan att Engelska regeringen ansåg sig kunna sådant förbjuda, om den också ej gaf offentligt samtycke dertill, samt klandrades till på köpet ganska starkt i Parlamentet, för det den ej yrkade reconvention, då ryska krigsskepp, hvilka blockerade Tscherkessiska kusten, såsom god pris tillegnade sig i öppen sjö skeppet Vixen, emedan det ansågs vilja drifva handel med tscherkesserna. Af en fuskare i öfversättningsyrket kan man väl ej begära, att han skulle anställa en cross-examination med stt arbete, och sålunda här hafva efterforskat, hvilket uttryck i Ecgelskan, adeqvat svarar mot bemäktiga sig, sätta sig i besittning af något, men kritikern får icke undandraga sig denna skyldighet, och ins. erinrar derföre, att detta uttryck är: to possess ones self of eller to seize a thing o. 8s Vv. To secure har dessutom en aktiv form, men bemäktiga sig en reflexiv, hvilken förvexling allaredan strider emot den noggrannhet, som måste iakttagas vid termer af vigt. Vid betraktande af allt detta är det klart, att ingen dunkelhet eller tvetydighet ligger i den engelska strofen, utan tvärtom, att öfversältningen tydligen innehåller en vrängd framställning till allmänhetens förvillande, ett uppenbart lagbrott. H. S. B. Ja, denna första vrängning har varit af en så förvillande, man kan nästan säga förtrollande verkan, att till och med Dagligt Allehanda öfversätter ordet med: försäkra sig omp, troligtvis i den mening likväl, att freds-sällskapet skulle försäkra sig om, att de Skandinaviska fästningarna voro säkra och starka; men D. A. lärer icke besinnat, att en helt annan och för motpartiets sats gynnande uttydning af denna term kan göras, hvilket Biet också begagnar i den modifierade öfversättningen, utan att anse sig derigenom hafva gjort någon förändring. Man skuile till och med vara frestad tro, det grefve Frölich sjelf icke atterderat till denna förvrängning, då hån ansett nödigt upplysa om det begångna misstaget, så framt det icke funnes såsom förklaringsgrund dertill den omständigheten, att den engelska strofen, eburushvarken innehållande någon förrädisk syftning, eller egentlig galimathias, (hvilken först och blott i Biets öfversättning finnes), likväl hörer till en tonart, som är af alldeles heterogen natur med det öfriga, och sålunda strider mot kompositionslärans a. b. c., hvilket fel var onödigt låta påbörda sig stillatigande. — I hvilkens själ den utaf de bi-istiska demoner, som Aftonbladet omtalar, och af hvilken denna öfversättning blifvit inspirerad, först tagit sin boning, är icke möjligt veta, men att han sedan farit in äfven i förf. till artiklarne härom, bevises (ovedersägligt af förhärdelsen att icke yttra ett ingrande eller ursägtande ord, ehuru känslan af synlaskulden röjes genom försöken, att i Sv. Minervas otspår. afvända uppmärksamheten från det, som i böran angafs såsom hufvudsak, och att rigta den på nåora reflexioner öfver sådane skuggsidor, hvaraf flere, huru olika, alltid finnas hos hvarje nation, och för wvilka H. R. (Henrik Reuterdabl) i Studier och kriiker offentligen debiterar Syenskarne då han önskar, tt det Skandinaviska sällskapet måtte bidraga till örqväfvande af d:t enskilda högmod och agg, hotleb lätt hos nordboerne antingen i hemlighet fräter ler högt uppblossarn. För den uppsats, hvaruti lenna karakteristik förekommer, erhåller H. R. en nention honorable i JM 276 af Sv. Biet, samma l. ummer, der det heter: man förskräckes, då man läer, huruledes en Svensk grefves enfald och skamlös et täfla om företrädet i elt bref till en utländningn, huru denna täflan är en produkt af svenska öfverättarens, sannolikast afparti-illska vållade förblindelse ch dumhet. Kan detta kallas annat än demoniskt? sesynnerligt är likväl, att den nu debuterande saten r en dum sate, ehuru Bicet står under prelatensisk ignelse, samt på sednare tider fått en serdeles lärd ch filosofisk hållning. Dock — det är sant — denia lärdom består blott uti lån från Tyska tidningar. : EEE SENSOR ESA mv Av PrrARA AnTT DNRATTICCOC AA TP DD