Ladugårdslands fattigskola, och derifrån bortstulit ett parti psalmböcker. — Ett Danvikshjon, som förlorat båda händerna, har rymt från kurhuset, dit han blifvit insänd, och i natt, eter uppgift, försökt att stjäla å Danvi. ken, der han dock af nattväktarne ertappades. — Liket al en manspersvn, som, att sluta al klädseln, varit korrektionist, fanns i dag f. m. i Blasiiholmshamnen. — I Westerås lärer en misshällighet i ett specielt fall hafva uppkommit emellan magistraten och fattigvårds-uirektionen och gifvit anledning till en berättelse i Sv. Minerva, hvaraf följande inhämtas. Fattigvårdsdirektionen fattade för någon tid sedan ett beslut ait främmande och i staden kringstrykande tiggare skulle af stadens invånare visas till arbetshuset, der få en måltid mat och sedan från staden bortvisas. Hr borgmästaren Ekholm, som var närvarande i direktionen, allägsnade sig innan beslutet derom fattades, protesterade mot denna åtgärd, och då borgmästaren sedermera besökte arbetshuset, bortviste han derifråe en tiggare som fick sig mat, samt förklarade, pmed häftighet, säger Minerva, de vid tillfället närvarande ledamöterne af direktionen att en dylik bespisning icke fick äga rum. Samma vecka utfärdade magistraten en kungörelse, hvari förklarades att den åtgärd fatti svårdsdirektinnen utan att ens inhämta församlingens tankar, vidtagit, icke blott var främmande för arbetsinrättningen och stridande mot allmänna attningar, utan ock innefattade en olaglig tunga pi de skattdragande, hvadan magistraten funnit sig föranlåten antyda stadens invånare, som besvärades af fräromande och utsocknes tiggare, att sådant anmäla hos polismakten. Dä lät fattigvårdsdirektionens ordförande, doktor Hvasser, kungöra att de ledamöter i direktionen, som fattat oftanämnde beslut förklarat sig villige att sjelfve hetala matportionerne i arbetssuset, dor en noggrann anteckning öfver dem skulle föras, samt att fördenskull åtgärden skulle fortfara. Vidare hölls socknestämma, och då vardt direktionens åtgärd med tacksamhet godkänd af församlingen, med undantag af fyra rådmän, hvilka instämde i en, ef borgmästaren Ekholm ingifven skriftlig protest. Dessa samma personer hafva ock på vederbörlig ort anfört besvär öfver socknestämmobeslutet. Hvad Minerva häraf kan göra mot herr borgmästaren Etholm, för hvars räkning hon denna gång offrat sin hvila, äterstår att se. Förmodligen: tilltror hon sig bevisa. alt magistraten bordt underkasta sig fattigvårdsdirektionens beslut qvand måme. ör!