SE TIGGARFLICKANA) EN HVARDAGSHISTORIA AF BERNARD. IV. Om någon säger, att min berättelsc saknar intrig och: :omvexling; svara jag, att jag icke rår derför — jag teck. nar efter naturen. Man bör icke s allting stort; idet stora och alltin; smålt, i det lilla. På den stora herregården S. var en lysende fest I parken svängde sig kulörta papperslampor på fin2, svigtande ståltrådar, som figurantskor i cI ballet, och i den stora familjsalen, som var upp fyld af gäster från när och fjerran, Jjöd en jubJande dansmusik. Godsets underhafvande träng des vid den öppna dörren för att åskåda all den na herrlishet, och äfven åt dem utdelades rikli o välfögnad. Julius firade sitt bröllop med den unga, skön fröken Ottiliana K. — Hans mor, som nu börja de känna sig cammal ech sjuklig, — för hvilker orsak äfven brölloppet måste hållas hos henne, — hade velat, före sin bortgång, åt honom öfver lemna godset och se honom alyckligt gift; hor hade i sådant afseende sjelf föreslagit den ung: fröken, som visst icke var rik, men härstamma de från en lysande familj; och det omtalades at han, endast at eftergift för modrens önskan, der till hade samtyckt, Qvarbodde då, ännu alltför djupt i den un? löjtnantens bjsrta, Minnet af hans första kärlek? — cDu lycklige, TOPade till konom en af har första vänner, en VAS fardesofficer från hufvud staden, adu är afundad af tusende, och din ung bustru är en evgell aJa, hon är förtjasande. aMen du synes ej rätt uppskatta din iycka.. du har förefallit mig så tankfull iblbnd? Lea Nå väl, upprigtigt, att så här nergräfva sig p landet i den husliga sällheten, alt säga farväl å alla våra glada pojkstreck och nöjen i det her fr) Se Aftonbl. 22 259, 260 och 261.