från Polska gränsen. Ar han ej hygglig mot ko nung Otto och ädelmodig mot Grekerna, isynner het för den — måhända genom revolutionstillställ -Iningen förutsatta — händelsen af konung Otto thronafsägelse? — Det ges imedlertid en annan brefskrifvare frå Polska gränsen, som behandlar Grekerna mindr välviljande och kallar dem p,ett åt undergånger pinvigdt folk, på hvilket de utländska pennin-e understöden blifvit bortslösade förgäfves, oct som är mindre moget för sjelfständigheten är Turkarnen. En tysk granskare anmärker likväl vid denns sig så kallande Polska statsmannavisdom, at Iblotta föreställningen huru en sådan hvälfning som Iden Atheniensiska skulle ha blifvit utförd, om turkar, med deras bekanta tycke för blodsutgjutelse, mordbrand och plundring, hade varit de handlande personerna vid tillfället, borde kunna upplysa om det orimliga ilegitimistens påstående; och han åberopar härvid en mängd drag af det grekiska folklynnet, som ådagalägga huru förundransvärdt skyndsamt de konstitutionella idgerna nedträngt bland hela den grekiska folkmassan, och gjort Heilenerna mera skickliga än de flesta andra folk, för en konstitutionell samhällsordning. Redan när Kapodistrias en gång frågade en Mainott ur hopen om han väl visste hvad en konstitution ville säga, fick han det koncisa svaret: det är en lag om våra skyldigheter mot er, och edra mot oss Grundvalarne till ett sannt konstitutionellt system: fria kommunalförfattningar, tryckfrihet, jury vid lagskipningen, hafva dels funnits förut hos Hellenerna, dels hastigt låtit införlifva sig med deras vanor och åsigter. Detta lifliga men kloka folk, som man söker nedsätta i anlag under turkarne, fogar sig redan under lagens abstrakta välde lättare, än de som räknas bland de mest civiliserade, t. ex. de lugna och flegmatiska tyskarne sjelfva. Thiersch, den grundlärde bäjerske kännaren af Forngrekland, som besökt det nya längre tid, för att närmare studera de nuvarande Hellenerna, kunde i sin redan 4853 utgifna skrift De Vetat actuel de la Grece berömma nationens inom alla dess klasser öfverensstämmande ifver för grundläggandet af en fast och lagbunden samhällsordning. Bland flera prof derpå, anför han att han sjelf vid Argos såg huru en skara upproriska, som tillhört Grivas troppafdelning, skingrade sig under utropet: ,lefve ordningen på blotta föreställningar af en ibland officerarne. — Dessa ,menniskors goda anlag hafva förblifvit oförstörbaran, anmärker han, som Greklands jordmån och dess klara himmel. Förståndiga och ändamålsenliga åtgärder förvandlade, likasom med ett trollslag, de vildaste pirater till redliga sjömän och de fruktansvärdaste röfvare till flitiga jordpbrukare och goda husfäder, ja till nitiska motståndare mot fordna kamrater, när dessa icke genast ville finna sig i den nya ordningen, der lagens välde skall ersätta svärdets. Fosterlandskärlek, redlighet och enthusiasm träffas ganska ofta förenade hos grekerne., — I allmänhet har den under konung Ottos tid strängt handhafda lagen funnit villig lydnad. Vid Kapodistrianernas sammansvärjning 4833 var det greker, som midt ibland greker fasttogo de brottslige, och 4853 återställde falangiter — ett slags nationalgarde — lugnet på Peloponnesen. När ett upplopp utbrast på Hydra 4858, hastade sjöministern Kriezis dit, med blott 50 falangiter, och med dessas bistånd! återupprättade han genast den allmönna ordningen. — Preussiska Statstidningen ) måste sjelf medgifva nygrekernas anlag för ett ordnadt statsskick modern mening. ,Otroligt,, heter det i en arti-) kel af d. 7 sistl. September, tycks det i vesterpländerna, när man betänker detta folks bildningspgrad kort före nygrekiska revolutionen, att stats-! former från vår nyaste tid skulle kunna passa! för ett folk, som nyss trädt ut ur medeltidens! samhällsskick. Och likväl förhåller det sig så. Men utvecklingen af de medfödda anlagen, så väl! fysiska som intellektuella, går i Grekland så fort; att den i occidenten passande måttstocken ej här, kan begaenas. De flesta nyinförda statsinrättnin-; zarne hafva redan slagit rot hos massan, och man f I i kan utan tvekan påstå, att den Helleniske bonden är bättre hemmastadd i sin unga samhällsordning än den vesterländske i sin gamla, emedan vesterländningen vida mindre bekymrar sig! om det offentliga, än den på allting omkring sigs ständigt lyssnande allt varseblifvande greken., i I Dessa preussiska anmärkningar öfver Grekland emna en canska upplysande kommentarie till dens yss ofvan sjelfförklarade ryska omöjligheten attl! illåta grekerne utbilda åt sig ett fullständigt stats-)S kick i konstitutionell mening: det skulle, ganskalt igtigt, blifva en damm emot ryska väldets befäq f I nsAÅlloemeine Prensciceha JZaifino n t