j
47 — Diskussionerna mellan motsatta politiska på
tier, angående statsförändringen i Grekland, fo
går oupphörligt i de utländska tidningarne. F
riktigt kraftstycke mot de stackars Grekerna, i
förskrifvet utifrån, stod i Lördags att läsa i M
nerva. Gumman fann väl icke för godt att a
tyda hvarifrån hon bekommit detsamma, ut:
blott att det var ,tyskt; men att döma eft
den deri rådande hettan och den öfvermodiga tc
nen, skulle vi tro att det inkommit från de
beryktade Polska gränsen,: hvar och en tic
ningsläsare vet hvad det vill säga. Det syne
imedlertid skrifvet i brådskan och har derigenor
råkat förråda rog mycken kossackvresighet, fö
att göra effekt, om ej hos någon Böäjrare vi
ölmuggen; men vi kunna sjelfve assistera med et
par andra skrifvelser från samma håll, och myc
ket mera städade; ty så snart man hinner sans
sig, kan man äfven på den der gränsen var
mycket artig, utan att ändå förneka sitt öfvermod
det känna vi Svenskar a!ltför väl. Det kan dess
utom icke vara annat än intressant för folken
att inhemta huru så vigtiga händelser som den
na bedömas af de maktägande kabinetterna ge
nom deras organer, synnerligen när de, såsom vit
detta tillfälle, låta ifvern förleda sig att låta de
stora allmänheten titta litet längre in i deras in
nersta planer, än de måhända egentligen hade å
syftat. Vi anföra således åtminstone den ena a
de omnämnda artiklarne in extenso, den har föl
jande lydelse:
,Från Polska gränsen. Kejsar Nicolaus ha
lemnat Warschau, och det förr än man -förmo.
dade. Det är möjligt att grekiska revolutionen
hvarom han redan hade fått underrättelse, på-
skyndade hans afresa. Det säges, att en del a
de talrika trupper, som voro sammandragna til
öfningsläger här, skola afgå till rikets södra pro-
vinser, emedan ställningen der blifvit allt mere
betänklig. Ryssland -skall och kan fcke gilla de
sednaste händelserna i Athen; det måste uppbju-
da allt, för att återställa det hittills varande po-
litiska tillståndet och får icke tillstädja det mo-
raliska och fysiska tvång, under hvilket konung
Otto sanktionerade tingens nya ordning. Det kan
ej vara obekant för någon opartisk, att en gre-
kisk konstitution vore en lekbåll för partierna,
en anakronism, som ej kunde hafva annat än o-
lycka till följd. Om Frankrike och England, det
oaktadt, gilva sitt bifall åt detta politiska spek-
takel, hvilket de måhända sjelfva framkallat,
em icke omedelbart, åtminstone medelbarligen;
så kan detta endast ske i egennyttig afsigt. Frank-
rike skall använda allt, för att tillintetgöra Rys-
sarnes inflytande i Grekland, sedan detta icke
lyckats i Turkiet och Syrien, och Englands diplo-
mater fröjda sig sannolikt redan åt utsigten till
en fri grekisk stat under engelskt skydd, lik de
fria joniska öarna. Hvad form Orientens närma-
ste framtid än antager, så kunna allvarsamma
kollisioner svårligen uteblifva, och Ryssland är
kalladt att afgifva en afgörande röst. Rysslands
storhet är till en del konstlad, liksom Britan-
niens, och beror på dess oafvisliga inflytelse på
halfmånens herravälde i Europa och Asien; det
måste allt mera utvidga sin makt i denna rikt-
ning, emedan det annars skulle förneka sig sjelft.
Men Rysslands kraft beror också på absolutis-
men, som icke erkänner folkväldet under hvad
form som helst, och aldraminst skall låta en kon-
stitution lå rot söder om kambuniska bergsked-
jan, i det ögonblick, då norr om den allt förenar
sig alt gå dess intressen till mötes och då stör-
sta delen af befolkningen lefvat sig in i den tan-
kan, att politisk befrielse endast kan komma från
den prättrogne czaren. Under det allt arbetar
det ryska inflytandet i händerna i Servien och
Wallachiet samt nyligen i Bosnien och Moldau,
under det Turkiets långsamma sjelfmord synbar-
ligen genomgår sina sjukdomsstadier, skulle Pe-
tersburgska kabinettet ställa en fiende alldeles
atanför sin dörr! Ryssland anser sig för en na-
turlig arfvinge till Balkan-halfön, för naturlig be-
skyddare af Grekland, som är dess religionsför-
vandt; alla heterogena förhållanden bära, enligt
Jess äsigt, frön till sin död i sig, såsom konstla-
le skapelser. Också skall den ädle konung Otto
rhålla sitt kraftigaste skydd från stränderna af
Vewa, och skulle han tröttna vid att egna sin
;raft åt ett otacksamt folk, hvilket han redan off-
at sin ungdom: skulle han frivilligt afsäga sig
n thron, som erbjuder mera törnen än rosor, så
san Byssland ensamt gifva detta land en herr-
kare, hvilken, stark genom skyddet af dess va-
en, förmår med framgång tygla och leda en hatf-
vild nation, och som är kallad att genom natur-
iga handelsvägar och ett lämpligt utbyte af pro-
lukter undanrödja folkets fattigdom, hvilken alla
Suropas uppoffringar ännu icke varit i stånd att
ipphjelpa.n