I — — — ——r—-HaHH VA de Changirons mak2) och Eulalie Pontois? Denn hemlighet bildar intrigens andra grundlager. Sa ken är, att markisinnan, olycklig med sin mar markis de Soubiran, i stället stått i varmt för hållande till en markis de Changiron. Okändt fö veriden, var hon dock i sjelfva verket moder å Eulalie, och det med markisen Arthur de Changiron egen fader, så att Eulatie på detta sätt var År thurs syster. Hon fick det ödet, att undansticka och gå och gälla för förvaltaren Pontois barr Markisinnan vill icke vid sin död göra allt dett allmänt bekant; men dock skänka Eulalie oc! Arthur hela sin förmögenhet. Nu begynner skådespelet. Man befinner sig un der prologen, i ett rum straxt utanför markisin nan de Soubirans sängkammare. Genom ett sam tal emellan Pontois och herr Gagerot, en af hu sets vänner, får man höra ställningarnes ställning samt att frun ligger innenföre, för att dö denn natt. Gagerot låter Pontois veta, att ett testa mente väl ej ännu är uppgjordt, men trolige skall blifva utaf. Pontois förskräckes, men dö! jer fintligt sin bäpnad. Efter en stund inträd grefvinnan de Brevise och hennes dotter, Camille med hvilka Gagerot (som utgör den döende gre! vinnans förtrosne) underhandlar om, att fröke skall blifva doterad, i fall bon vill gå in på vil koret att taga sin Arthur till make, Sådant bi falles naturligtvis; hvarefter Gagerot går in til den döende, och återkommer snart med under rättelse, att testamentet nu verkligen är till. Til lika upplyser han grefvinnan, att dokumentet blif vit inlagdt i andra lådan till venster i markisin nans chiffonier, samt att nyckeln till dennes kla: ligger under markisinnans hufvudkudde.