I — — — ——r—-HaHH VA
de Changirons mak2) och Eulalie Pontois? Denn
hemlighet bildar intrigens andra grundlager. Sa
ken är, att markisinnan, olycklig med sin mar
markis de Soubiran, i stället stått i varmt för
hållande till en markis de Changiron. Okändt fö
veriden, var hon dock i sjelfva verket moder å
Eulalie, och det med markisen Arthur de Changiron
egen fader, så att Eulatie på detta sätt var År
thurs syster. Hon fick det ödet, att undansticka
och gå och gälla för förvaltaren Pontois barr
Markisinnan vill icke vid sin död göra allt dett
allmänt bekant; men dock skänka Eulalie oc!
Arthur hela sin förmögenhet.
Nu begynner skådespelet. Man befinner sig un
der prologen, i ett rum straxt utanför markisin
nan de Soubirans sängkammare. Genom ett sam
tal emellan Pontois och herr Gagerot, en af hu
sets vänner, får man höra ställningarnes ställning
samt att frun ligger innenföre, för att dö denn
natt. Gagerot låter Pontois veta, att ett testa
mente väl ej ännu är uppgjordt, men trolige
skall blifva utaf. Pontois förskräckes, men dö!
jer fintligt sin bäpnad. Efter en stund inträd
grefvinnan de Brevise och hennes dotter, Camille
med hvilka Gagerot (som utgör den döende gre!
vinnans förtrosne) underhandlar om, att fröke
skall blifva doterad, i fall bon vill gå in på vil
koret att taga sin Arthur till make, Sådant bi
falles naturligtvis; hvarefter Gagerot går in til
den döende, och återkommer snart med under
rättelse, att testamentet nu verkligen är till. Til
lika upplyser han grefvinnan, att dokumentet blif
vit inlagdt i andra lådan till venster i markisin
nans chiffonier, samt att nyckeln till dennes kla:
ligger under markisinnans hufvudkudde.