ka. Det är isynnerhet nu, sedan i Afrika bildade kolon:er af fria negrer börjat sprida en viss grad af civilisation, som svenska prodakter skola vinna afsättnihg der. Så länge handeln sker genom direkt produktbyte, utan penningemellankomst, fortfar den att vara fördelaktig för Europter, emedan de halfbildade köparne föga uppskatta sina egna af en rik natur dem utan möda skänkta varor, hvilka deremot i Europa äga ett högt värde. Afrikas palm-olja, tillbytt mot svenskt jern och trä, skulle här minska behofvet af rysk talg samt ryska och franska oljor. Östra kusten af Afrika innefattar folkrika, jernförbrukande länder, aldrig af svenska skepp besökta. Ön Madagascar har hunnit den grad af odling, att våra exportvaror, lämpade efter dervarande bruk, otvifvelaktigt borde kunna afsättas väl. Längs arabiska och persiska hafsvikarne återstå för oss ännu att försöka afsättning för varor och sysselsättning för fartyg. Engelsmännens sednaste eröfring af länder, belägna utmed Indusoch Gangesfloderna, hafva verkat dels till upplysning om dessa floders förut betviflade farbarhet med stora skepp, dels till visshet derom, att de der boende folk utöfva sådane näringsfång, hvartill svenskt jern företrädesvis är behöfligt. Då varutransporter redan börjats, och sannolikt snart torde blifva allmännare öfver näset vid Suez, borde Svenskarne vara beredda att vinna dessa Jönande frakter, så väl från China till Suez som från Egypten till Medelhafshamnarne. Dertill lämpa sig våra nya snällseglande fartyg väl. Genom lägre hyror äro de i tillfälle konkurrera med amerikanska och engelska. Visserligen har, såsom ofvan antydt, de lönande kopparmalmfrakterna från Stilla hafvets hamnar blifvit oss beröfvade genom den sista engelska tullagstiftningen, men dels torde väl Chilisk malm blifva införd till Sverge för smältning till export, dels böra våra skepp söka andel i de frakter, hvilka utan tvifvel ifrågakomma mellan Amerikas vestra kust och chinesiska riket. Om alla dessa medel för användande af Sverges handelsflotta tagas i anspråk; om svenska rederierna bibringas nödiga, på praktiskt vis utarbetade, oafbrutet meddelande upplysningar för deras begagnande, så torde man snart kunna vänta att höra den närvarande jemmerklagan och håglösheten för alla företag förbytt i verksam belåtenhet. Det fordras så litet, för att betäcka vår relatift ringa underbalans i handeln, och det behöfdes blott att bereda nya utvägar till sysselsättning åt 30 å 40 fartyg, hvarefter de öfriga skulle, befriade från del förras konkurrens, kunna med fördel fortsätta sina gamla turer. Alla sväfvande förhoppningar åsido, bör man kunna vänta, all med 7; af nya verlden till verkningskrets, genom ändamålsenligt och rastlöst bemödande,! utan serdeles stora kostnader, nå detta mål, isynnerhet då, enligt den nyss bekantgjorda chinesiska proklamationen, inga navigations-lagar lägga hinder för svenska fartyg, alt föra varor till China från hvilken del af jordklotet som helst; och endast denna fördel skulle tyckas erbjuda tillräckligt lönande verksamhet för vår handelsflotta, ifall vi nemligen veta att rätt begagna den. Dervid fordras likväl, att man noga besinnar, det hvarken frakteller byteshandeln får inskränkas till någon viss plats eller något visst land, utan att planen, så vidt möjligt, bör omfatta alla länder och orter, der handel och fraktfart från Sverge kunna inledas ; ty det är nödvändigt och nyttigt, att företagen delas så mycket ske kan, emedan ju mindre qvantitet svenska produkter och ju mindre antal svenska fartyg komma till en och samma plats, desto fördelaktigare bör afsättningen på de förra och verksamheten för de sednare blifva. Dessutom måste oftast farter från olika orter kombincras, för att göra en expedition vinstgifvande. Beklagligtvis har Regeringen haft erfarenhet om högst obetydliga resultater, frambragte af en mission, som hade för ändamål att inleda handelsrelationer från Sverge till en del af Amerika. Produkten af denna resa, ett stilistiskt mästerstycke, besitter den egenskapen att roa och intressera alla, utom dem, för hvilka arbetet bordt vara gjordt. Köpmän fordra blott torra, prosaiska siffer-uppgifter och bestämda facta, för att derefter handla. Allt obestämdt inger dem farhåga. En gammalvorden handelsberättelse saknar dessutom allt värde (om ock från början korrekt), så framt den icke i oafbruten postföljd efterträdes af nya, i synnerhet från orter, hvarest priserna fluktuera vida mera än här. Man måste akta sig för sådana misstag, som t. ex. att uppmuntra sändning af svenskt glas och krut till Chile och Peru, eller svenskt bränvin till Grekland, emedan sådana konsignationer skulle troligen resultera så, att afsändaren ej fick något tillbaka för sin vara. Både glas och krut konsumeras i Chile och Peru, men den välmenande brefskrifvaren hade förbisett, att dessa artiklar kosta 30 till 100 procent mer i Sverge än i England och Böhmen, oberäknadt deras vida sämre qvalitet. Samma förhållande med bränvin, hvilket, hemtadt från Ryssland eller Preussen, skulle kunna säljas i Grekland för lägre pris, än hvad det kostar här. Ett enda sådant misstag är tillräckligt för att ingifva misstroende mot alla de öfrige uppgifterna från samma hand. Antagande att den förlägenhet, hvaraf Sverges bruksnäring och skeppsfart nu besväras i förening med farhågan för en fortsatt stark silfverexport t. ex., gör det nödvändigt uppsöka nya handelskanaler för afsättning af 50,000 sk: jern och för Sysselsättning af 30 å 40 skepp i fraktfart eller byteshandel, på sådane orter, att de ej konkurrera med andra svenska fartyg, samt vidare att Regeringen gerna vill göra hvad i dess förmåga står, för att befordra detta ändamål, då uppstår den frågan: Genom hvad medel kan Regeringen i detta fall lemna hjelp? Svaret blir säkert enhälligt, att styrelsen icke kan verka annorlunda än genom undanrödjande af möjliga hinder mot den nya rörelsen och genom beredande af alla upplysningar, hvarigenom den kan underlättas och