LANDSORTS-NYHETIR Söderhamn d. 15 Oktober. Efter: några dagars regn, stark storm och sjösprång så att vattnet stigit ända upp i sjöbodarne, större och mindre båtar, timmer m. m. äfvensom stadens baggare: flutit upp på Jand, den sednare nu stående på en jordäga flera hundra famnar från ån, hafva vi fått frisk vinter. Forbönder, som i dag till staden ankommit, berätta äfven att de hafva vinter och ganska godt slädföre upp åt landet vesterut. Tidigt på morgonen förliden gårdag blefvo många af stadens innevånare väckte ur sin morgonslummer genom tornklockans bedröfliga ljud, som tillkännagaf att elden var lös. En sjöbodsträcka af 7 eller 8 bodar med deri förvarade saltupplag, ett parti glaskistor, baggarens inventarier och fiskredskap m. m. till ej obetydligt värde, blef inom kort nedbränd. Ehuru det öfver Strandgatan stående höga vattnet utgjorde hinder för fortkomsten till stället, så hindrades dock -elden att vidare sprida sig till närbelägna sjöbodar. Aftonen förut, under det starka blåsvädret, har ock elden varit lös i Norrala. En skräddare Thunberg, som, efter hemkomsten ur fiske, var sysselsatt att på en vid Löthån stående hölada upphänga sina nät, hade derunder frusit om händerna och derföre gjort upp en brasa nära invid ladan, och efter välförrättadt arbete gått derifrån utan att släcka elden, som en stund derefter blef mägtig öfver ladan med böförrådet. Denne gång kan skräddaren få betala dyrt för sina frusna fingrar. Samma afton drunknade förre bonden Lars Nilsson i Hof, Söderala socken, i vår å; han var den 10 i ordningen af dem, som drunknat i Söderhamns och skärgård sedan Juni månad detta år. Flere personer voro ock i fara att omkomma i vattnet unde eldsvådan härstädes. Angående denna skall undersökning blifva företagen. Huru elden kommit lös är ännu ej säkert kändt. (N. N. P.) Gefle d. 48 Oktober. Flera underrättelser om skador, som hafssprånget och stormvädret sistl. Thorsdag förorsakade, hafva nu ingått. Sedan 4:de Bönedagen 1849 hafva vi ej haft så hög sjö; vattnet stod nära lika högt med vår brobänk, det lägre landet på ömse sidor om den under vatten, och båtar passerade öfver det. Personer, som hade hus i lägre delen af östra staden, utrymde dem. På redden dref ett skepp, oaktadt det red för tvenne ankare, på grund vid det s. k. Sörgrundet, och har måst lossa betydligt af den redan intagna lasten för att åter komma flott; en brädskuta fylldes af vatten, en galeas, lastad med tegel, från Stockholm till Hernösand, har i hafveri inkommit till Gåsholma. Skador af större beskaffenhet timade dock vid vår grannstad, Söderhamn. Vattnet steg upp i de vid stränderna belägna bodarna, uppsmälte eller skadade i dem förvaradt salt, spanmål och andra effekter. Till råga på olyckan antändes en af bodarne, och elden kunde, i anseende till öfversvämningen, ej åtkommas och släckas förr än flera af dem nedbrunnit. Man befarar att vatten, som stigit upp på osläckt kalk, vållat antändningen, och skadan den gjort skattas betydlig. (G. L. T.) Linköping d. 48 Okt. Bränvinsbränningsskatten i Östergötblands län för sistl. år öfverstiger 1844 ärs afgilt Med icke mindre än 46,000 Rdr Bko. Hvad bränvinsproduktionen beträffar, synes således Nykterhetsföreningens bemödande icke röna synnerlig framgång. — I går afton omkring kl. 9 lärer en af de 24 Eronoarbetskarlarne tagit flykten från manskapets kasern, för att i det fria åter söka sin lycka. (L. B-) Calmar d. 44 Okt. Inhysesmannen och fiskaren Jonas Sjögren, 67 år gammal och boende vid Näfra bro, Ryssby socken, blef d. 42 hujus inforslad