UVanUulbAvit Id RVatatu Vi BINUPRUMMIvAE, 0 BETHI rr
ofvannämnda gycklet. Det hade således under de
flydda fyra åren många gånger gifvits vida väsendt-
ligare anledningar till vederläggningens företagande,
än nu. Skulle man således icke kunna få supponera,
utan bestridande af förf:s sannfärdighet i uppgiften
om sitt motiv, att det åberopade tidningsskämtet lik-
väl icke varit det enda, och skulle man ej kunna få
antaga följande omständighet såsom den sannskyldiga
och verkliga bevekelsegrunden? Cygonis. följer.)
— Gefleborgs läns tidning innehåller d. 48 Ok-
tober annonsen om landshöfdingens i länet, gref-
ve Eric Sparres död och yttrar öfver honom nå-
gra, som vi tro, riktiga reflexioner i följande:
I Söndags ankom hit den sorgliga nyheten, att höf-
dingen öfver detta län, herr grefven m. m. Eric Spar-
Te, d. 10 dennes hastigt aflidit på eo af sina egen-
domar, Ribbingebäck, i trakten af Enköping. Ehuru
herr grefvens helsa under de sednare åren varit vack-
lande, var dock underrättelsen om dödsfallet i hög
grad oförväntad, då herr grefven fyra dagar förut frisk
och sund lemnade vär stad.
Hr grefve Sparre har i 30 år varit landshöfding
öfver detta län och derunder förvärfvat, hvad vi med
visshet tro, ingen ovän, men ganska många vänner i-
bland alla samhällsklasser, och hvilka med saknad sko-
la erinra sig herr grefvens glada, öppna och anspråks-
Jösa umgängessätt, bans beredvillighet att meddela
råd och upplysningar och den nedlåtande välvilja hvar-
med han afhörde fattigt folks andraganden och, så
vidt sig göra lät, afhjelpte deras bekymmer. Det må
icke nekas, att han med starkare hand kunnat ingri-
pa i länets allmänna angelägenheter, men herr grefvens
höga ålder, som hindrade honom att intränga uti och
tillegna sigZen yngre tids förändrade åsigter, bör bil-
ligtvis lända till ursäkt för hvad härutinnan kan vara
åsidosatt, hvaremot den egenskapen, att alltid gerna
hafva lystnat till opinionens röst och att aldrig hafva
bjudit till, att med maktspråk nedtysta andras menin-
gar, för att få sin egen genomdrifven, minst i vår tid
torde böra sakna en lofordande hågkomst. — Lycklig
i sina husliga förhållanden, lycklig genom en obero-
ende ekonomisk ställning och genom gåfvan att städ-
se kunna omkring sig sprida trefnad och att sjelf till-
egna sig andras glädje, var herr grefven äfven deruti
lycklig att, kanske mindre än någon annan landshöf-
ding, hafva varit föremål för de väktares tillrop, hvil-
ka åtagit sig att tillse, det alla kuggarne i statens ur-
verk göra sin tjenst.n
esse eSTRO
