Hos K. R. LOOSTRÖM och de fleste Bokhandlare Stockholm och landsorten, nyligen utkommet: UTKAST TILL SATSLARA, med hufvudsakligt afseende på SVENSKA SPRÅKET. Jemte talrika uppgifter till syntaktiska öfningar för nybegynnare. Af P. E. SVEDBOM, Lärare vid Upsala Universitet samt vid Nya E!ementarSkolan i Stockholm. Pr. 28 8 bko. Tvenne Recensentor hafva hittills yttrat sig om denna språklära. Den ene säger, att bon är ,liten men god,, samt tillika, om man jemför henne med de Svenska Språkläror, som förut finnae, att hon är ;ny och intressant; yUtrande dervid bland annat: Ifrågavarande arbete är nytt, så väl derföre, att det är det första, som låter ofvannämnda (K: F. Beckers m. fl.) för undervisningens i modersmålet reformerande, både theoretiskt och praktiskt bepröfvade, åsigter komma äfvea oss till godo, -som-ock derföre , alt det; ehuru mycket vittnande om förf:s bekantskap med den rika litteratur, denna del af pegagogiken redan erhållit, -ändock bär omisskännelig stämpel äf sjelfständighet båds i uppfinning och utförande: Häraf, äfvensom af den naturliga utveckling och åskådliga reda, denna satslära gifverså väl åtdet hela, som åt hvarje del af silt ämne, vill ock Ref. förklara sig det i ntresse, hvarmed densamma genomgås ifrån början till slut; och han är för sin del öfvertygad, att: under visningen i modersmålet, öfver hvars tråkighet man så ofta hör ej mindreclärare än lärjungar vidlyfligt utbreda sig, skall, efter denna lärobok anställd, blifva för begge icke altenast lärorik, utan äfven tntressant. (Rec. i Svenska Biet, J4 220) — Efter att hafva redogjort för den egna plan, som denna lärobok följer, yttrar sig den andre Recensenten om denna plan sålunda: Den har i synnerhet den väsendtliga förtjensten att befordra en klar, redig uppfattning af ämnet; ingen definition eller regel uppsättes, som icke lätt och gtvunget låter deducera sig ur de förut anförda exemplen och sålunda framstår såsom ett resultat af lärjungens egna, af läraren endast ledda eftertanka. Alt kunskapen härigenom måste blifva vida mera lefvande än efter den gamla methoden, hågen för sjelfva språkstudium stegrad, och lärjungarnes tankeförmåga i allmänhet mera stärkt, anse vi ovedersägligt, och sådant lärer äfven vara af erfarenheten bestyrkt, der den nya methoden varit tillämpad. (Rec. i Dagl. Alleh. J4 956). — Det torde kunna tilläggas, att-af alla hittills utkomna Svenska Språkläror är denna veterligen den enda, som är utarbetad efter en plan, som visar icke allenast möjligheten, utan äfven sättet, huru stilöfningar kunna redan ifrån början sättas i samband med den första grammaltikaliska undervisningen, ett behof, som redan länge varit djupt kändt. — Ehutu egentligen ämnadt att tjena till Ledtråd vid den första undervisningen, i hvilket afseende boken redan med framgång begagnas i åtskilliga läroverk (Såsom Nya Elementarskolan i Stockholm, Folklärare-Seminarierna i Stockholm och Strengnäs, m. fl.), torde arbetet äfven med skäl kunna rekommenderas till äldre personers bekantskap, som vilja erhålla någon kännedom -om-den nya gestalt, som -elementargrammatiken; i följd ar den nyare språkforskningen: och sednare tiders pedagogiska erfarenhet, är i begrepp att antaga.