icke tror förrän ban sett hål efter spiken. På samma sätt förfara vi med de 412,3335 Rdr 46 sk., som skola ha utpifvits till militär-ackordernas afskaffande och med de 69,666 Rdr 52 sk. för landsböfdinge-ackordernas, tv man vet, att ackorderna derigenom icke afskaffades, och wi beklaga H. Maj:t, som haft denna onödiga utgift, hvilken vi ej kunna erkänna hafva skett ptill landets gagn och bästa. På detta sätt afgå från totalsumman några detaljsummor at tillsammans 2,378,849 Rdr. När man drager dem från Aterblickens 5,0143,422 Rdr, så återstå 2,656,573 Rdr, utgifna åt fattiga — och till och med 30 Rdr, som Ors församlings fattiga erhållit, finnas här upptagna — så är väl detta på 235 år icke någonting utomordentligt för en konung, som af Svenska statsverket uppbär en årlig summa af 720,000 Rdr, utom hvad Norrige bidrager, och hvad hans enskilda förmögenhet utsör, hvilken Återblickaren vill anse stor nog att rikets utländska skuld dermed kunnat betalas. Men ännu en gång: det är icke vi som sjelfmant vidrört detta ömtåliga kapitel, utan Återbl. som fört oss dit och tvingat oss att dervid Rn OSS. å 3 (Forts. följer.